Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1914 - Till diskussionen i militärfrågan. Några inledningsord av Tidens redaktion - Möller, G.: Det liberala försvarsprogrammet och vårt parti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
formulerande och omformulerande av
programpunkter i denna fråga har
gett lärdomar nog. Den tiden måste
komma, då det gäller val mellan
ståndpunkter, icke
formuleringsskicklighet i en oklar enighets
intresse.
Självfallet: det kan finnas tämligen
skarpa differenser, som i
partisolidaritetens och den politiska slagkraftens
intresse böra utjämnas, och som
enligt sakens natur kunna utjämnas,
i det de röra sig om ett mer eller
mindre inom gemensamma
principers ram. Men i politiken finnes det
också ett antingen — eller, som
i vart fall endast till en tid är
överkomligt med
formuleringsskicklighetens nödhjälp. Står vårt parti nu i
militärfrågan vid denna punkt?
Svaret härå kan endast ges genom
en diskussion, som bringar klarhet.
Först sedan de olika, förefintliga eller
möjliga, ståndpunkterna lagts i dagens
klara ljus, kan man se huruvida det
finnes reella
förutsättningar — inte bara den goda viljan! —
för en verklig samling. Hur därmed
slutligen kan bli förhållandet är icke
här platsen att profetera. Kanske
visa sig ståndpunkterna vara mindre
oförenliga än nu kan förefalla, sedan
de rensats från all personlig bismak
och inre-partipolitiska bisyften och
pressas fram i sin sakliga nakenhet.
Kanske också icke. I så fall är ändå
klarheten en vinst. Lassalles ord om
den bärande kraften i att säga ut
vad som är har alltjämt samma
giltighet.
Då efter all sannolikhet det svenska
partiet står inför nödvändigheten att
träffa ett sådant avgörande i
militärfrågan, att beslutet åtminstone i sin
principiella riktlinje blir vägledande
för mer än en enda kongressperiod
— ett fortsatt formulerande fram och
tillbaka vore för bedrövligt — har
Tiden ansett det vara en sin naturliga
uppgift att söka bidraga till skapande
av den erforderliga klarheten.
Redaktionen har i detta syfte redan
försäkrat sig om flere inbördes
oliktänkande partivänners medverkan.
För de åsikter, som uttalas, svara
följaktligen endast författarna —
kanske bör denna allmänna regel för
Tidens uppsatser särskilt vid detta
tillfälle bringas i erinran. Huvudsaken
för partiets tidskrift är att ställa till
partiets förfogande material till
frågans bedömande.
Härmed lämna vi ordet åt det första
diskussionsinläggets författare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
