Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1914 - Rewiuk, Emil: Polen och Ukrajna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
judar, som ha hand om hela galiziska
handeln, äro tvungna (och många vilja
det) att räknas som polacker.
Det återstår 3,5 miljoner ukrajnare,
men — eftersom landet är polskt, ”så
få de finna sig däri”. Det kan inte
vara tal om lantdagens tudelning, det
vore Polens delning igen. ”Nationell
autonomi få ukrajnare aldrig”, skrev
nyss en polsk tidning, ”vi dö hellre
än att vi skulle tillåta det,”
Men de få i alla fall tillåta att med
Galiziens demokratisering ukrajnare
vinna mer och mer inflytande både i
landet oeh i riket.
Därom skriver Otto Bauer. en av
österrikiska socialdemokratins bästa
publicister, följande (se Der Kampf n:r
1, 1914) : ”1 östra Galizien är bonden
ukrajnare men godsherren,
ämbetsmannen och borgaren äro polacker. Så
länge bonden var okunnig, fattig och
svag härskade en liten polsk minoritet
över en ukrajnsk bondmassa. Då
bondens självmedvetenhet vaknar och
hans ekonomi blir förbättrad, hävdar
han också sin nationalitet. Ukrajnsk
intelligens, som utgått ur
bondemassan, leder bonderörelsen. Den lägger
fram sitt nationella program: ett
ukrajnskt universitet, ukrajnsk
administration, större inflytande åt sitt
folk i landet och i riket. Den vinner
gehör i riksdagen med hjälp av
obstruktion. Regeringen och polska
po-litici tvingas till eftergifter. Den
trycker sin stämpel på hela rikets politik.
Denna politik kan vara obekväm för
oss, ty obstruktion i riksdagen
hindrar vårt arbete. Denna politik kan
också missbruka bonderörelsens kraft
för intelligensens egna intressen. Men
det är ändå något stort att se, att ett
tre och halv miljon-taligt folk vaknar
ur hundraårig sömn och får sin egen
starka vilja.”
”Detta uppvaknandets följder gå
över Österrikes gräns. Det finns eko
i det stora ryska riket och har
inflytande på rysk-österrikiska förhållanden
Det är ett utav de bestämmande fakta i
europeiska politiken. Ju starkare
ukrajnska folket blir i Österrike, dess
svårare blir det för Ryssland att be-
kämpa ukrajnska rörelsen i
Ryssland.
Den rysk-österrikiska antagonismen,
som har uppstått på Balkanhalvön,
blir skarpare och starkare genom
kampen för Ukrajnas nationalitet. Här
växa nya faror både för freden och
för Österrikes existens som stat. . .
Det blir kanske bestämt på blodiga
slagfält, om ryska gendarmer skola
påtvinga också östra Galizien ryska
språket, eller om Ryssland förlorar
herradömet över Ukrajna och ryska folket
(i nuvarande Rysslands mening) blir
kluvet i två nationaliteter.”
”1 österrikiska demokratins historia
är galiziska bondens uppvaknande det
kanske viktigaste kapitlet.”
Här ett par data ur dess historia:
1890 grundades det så kallade
ukrajnska radikala partiet i Galizien, som
blev moder åt alla tre nuvarande. Det
hade ett socialdemokratiskt program i
ekonomiska och var mycket nationellt
i politiska frågor. Det var galiziska
bondens och arbetarens första steg på
den politiska banan. Det var också
ukrajnska litteraturens vår och en
kulturell blomstringstid. Studenterna
studerade allt mellan himmel och jord,
bönderna läste världshistoria och
socialism och gamla polska godsherrar
tyckte att världen blev galen. Snart
kom straffet i form av de blodiga
valen-1897. Polska landshövdingar hjälpte
godsägarna och massakrerade de
radikala. Ett par döda, ett tiotal sårade,
hundratals häktade och en stor
depu-tion till kejsaren för att beklaga sig
över polska herrar och gendarmer —
det var resultatet.
Men den gamle rättvise Franz
Josef I tittade på deputanterna och sade:
”Galizien är ett fattigt land, det är
synd att ni ge ut så mycket pengar för
resan. Ni skulle använda dem på
annat sätt. Adieu, mina herrar!”
1900 utvandrade 600 ukrajnska
studenter från universitet i Lemberg oeli
bosatte sig i Prag oeh i Wien, för att
protestera mot
Lembergeruniversite-tets polonisering.
1902 började i Ostgalizien en
agrarstrejk, som omfattade c :a. 100,000 bön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
