Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1914 - Jacobi, A.: Departementalreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att regeringen skulle frestas missbruka
denna befogenhet på ett lika ovist och
småaktigt sätt, som clen lagvigda
hustrun i Frödings bekanta dikt,
”som stod pä post i varje ögonblick
•och följde Andersson, evart han gick”.
Professor Reuterskiöld har å andra
sidan i Statsvetenskaplig tidskrift
varnat för, att statsråden genom att
blanda sig i de administrativa göromålen
skulle nedsjunka från f ö r v a
11-iiingspolitiker till f ö r v a
11-ningsämbetsmä n. Gent emot
dessa farhågor må blott framhållas,
att deu befarade ministerstyrelsen
ej innebär någon inskränkning i den
ämbetsverken hittills i vässa frågor
tillkommande självständiga
beslutanderätten, vilken tvärt om i en del
hänseenden utvidgats. Föreskrifter
av här i fråga varande slag lära
ämbetsverken ej heller nu kunna
underlåta att ställa sig till
efterrättelse, därest sådana av regeringen
utfärdas. Förändringen skulle
sålunda väsentligen inskränka sig
därtill, att den regeringen tillkommande
myndigheten i vissa hänseenden
överflyttades på en enskild
departementschef. Några mer ödesdigra
verkningar av denna decentralisering lära
svårligen kunna väntas, så länge man
väl dock alltid måste räkna med, att
regeringens medlemmar var på sitt
område följa samma politiska
riktlinjer. Skola statsråden verkligen vara
förvaltningspolitiker, d. v. s. hava
”ansvaret för initiativ och direktiv
inom förvaltningen”, får man ej för dem
försvåra uppgiften att leda oeh följa
arbetet inom dem underställda
förvaltningsorgan.
Om de centrala ämbetsverken genom
departementalreformen skulle komma
att få avstå något av sin fristående
ställning, är detta endast en naturlig
konsekvens av den utveckling, deras
organisation intill närvarande tid
genomgått. Grundprincipen i det
administrativa system, som nu står inför
omgestaltning, var en gång den
kollegiala arbetsformen, den domstolslik-
nande organisation, som i första
rummet avsåg att lämna garanti för en
oväldig och allsidig prövning av varje
ärende. Av praktiska skäl här man
sedermera steg för steg övergått till
det nuvarande enrådighetssystemet;
av ämbetsverkens självständighet
återstår i många fall egentligen- endast
chefernas självständighet. Det ökade
inflytande, cheferna sålunda erhållit
gent emot ämbetsverkens övriga
ledamöter, skulle nu få en naturlig motvikt
i en skärpt kontroll från
förvaltningspolitikens ansvariga ledare,
departementscheferna. Någon mot- modern
uppfattning stridande inskränkning av
yttrandefriheten och rätten till
personlig övertygelse är ej avsedd eller
ifrågasatt. Rätten oeh skyldigheten
att i en offentlig handling uttala sin
mening kvarstår som förut. Vad som
däremot bör bliva fastslaget är, att de
efter fackliga och tekniska
kvalifikationer tillsatta ämbetsmännen ej få
driva förvaltningspolitik på egen
hand, något vartill speciellt inom
försvars- och kommunikationsverken
tendenser ej saknats. Att den av
professor R. uppdragna skillnaden mellan
statsrådens och de övriga högre
ämbetsmännens uppgifter även från
denna synpunkt klargöres, är väl
behövligt. Det är nog ej ett misstag, om
man i den våldsamma kritik, som från
vissa håll riktats mot
departementals-reformen, stundom tycker sig spåra
den uppfattningen, att konungens
rådgivare numera ej böra tillmätas samma
tilltro och samma inflytande i
förvaltningsfrågor, som under tider, då
deras ställning mindre än nu var
beroende av riksdagens förtroende. Gent
emot dyilka tendenser till missaktning
från byråkratins sida måste
ovillkorligen fastslås, att även en
parlamentarisk regering är tillförsäkrad den
ställning, som angives i grundlagens
ord:
”Statsministern och Ministern för
utrikes ärendena innehave rikets
högsta värdighet, och statsråden den
närmaste därintill. ’ ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
