Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1914 - Steffen, G. F.: Den svenska socialdemokratin och Sverges grundlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska socialdemokratien och
Sverges grundlag.
För TIDEN av GUSTAF F. STEFFEN.
Då Karl Marx i sitt
”Kommunistiska manifest” av 1848 — den
socialdemokratiska arbetarerörelsens första
och vetenskapligt grundläggande
program — berör den politiska
författningsfrågan,
begränsar han sig till några ytterst allmänna
revolutionära uttalanden.
Det såsom särskild samhällsklass
organiserade proletariatet skall ”störta
borgareväldet” och ”erövra den
politiska makten” (s. 32 i tyska uppl. av
1906). ”Det första steget i
arbetare-revolutionen består däruti, att
proletariatet upphöjer sig till härskande
klass och sålunda tillkämpar segern
åt demokratien” (s. 37).
”Proletariatet”, heter det vidare, ”skall använda
sitt politiska herravälde” till att efter
hand ”centralisera” de materiella
produktionsmedlen ”i statens händer,
d. v. s. hos det som härskande klass
organiserade proletariatet”.
”Demokrati” likställes således här
med den såsom folkmajoritet
förutsatta arbetareklassens politiska
envälde, och ”staten” betraktas som lika
med den sålunda härskande
arbetarklassen.
Men, tillägger Marx (s. 38). genom
den ekonomiska omdaning av
samhället, som den härskande arbetareklassen
genomför, ”försvinna k 1 a s
s-skillnaderna” oeh därmed ’ ’f ö
r-lorar den offentliga makten sin p
o-1 i t i s k a karaktär”. Ty ”den
politiska makten i ordets egentliga mening
är den ena
samhällsklassens organiserade
maktutövning för att undertrycka
den andra”. Politik och stat f ö
r-svinna genom den socialistiska
arbetarerevolutionen, därför att denna
bortskaffar grundvalen för
politik och stat, nämligen d e n p å
privategendomen grundade
klassmotsättningen. Staten
ersättes genom något som Marx kallar
för en ”association, i vilken varje
medborgares fria utveckling är
villkoret för allas fria utveckling”.
Om den här framträdande teorien
om politikens och statens väsen och
statens försvinnande i det socialistiska
samhället vill jag icke nu yttra mig.
Jag inskränker mig till att framhålla,
att Marx här springer förbi de
egentliga demokratiska
författningsfrågor-na i nutiden för att såsom s 1 u
t-m å 1 för den politiska utvecklingen
angiva den samhällsorganisation, som
saknar all politisk maktutövning
eller egentlig stats makt. Vi få
således i detta program ingen särskild
ledning för bedömandet av
arbetareklassens rätta ställning till de för
handen varande politiska
författnings-frågorna under den tid, då
arbetarklassen och borgarklassen ännu dela den
politiska makten i samhället. Men av
såväl ”manifestet” som Marx’ övriga
skrifter framgår, att Marx hade klart
för sig, att dessa politiska förhållanden
måste gestalta sig mycket olika i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
