Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11, 1915 - Örne, Anders: Om monopolistiska organisationer inom jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åt barnen ieke kan ersättas av något
•annat, förstår man lätt, vilken börda
•en förhöjning av priset med 31 proc.
skall lägga på fattiga familjernas
axlar.* Icke utan skäl skriver man den
senaste ökningen med två öre pr liter
på tillkomsten under året av
”mjölk-trusten”. Den organisation, som i
pressen och i dagligt tal betecknas med detta
namn, förtjänar sålunda redan ur
prisfrågans synpunkt all uppmärksamhet.
Men därtill kommer att den i vårt land
är den mig veterligt första
organisationen av jordbrukare med klart
monopo-listiska syften och arbetsmetoder. Med
utgångspunkt i vad här ovan blivit sagt
skall jag därför söka att något
närma–re behandla densamma.
Formellt är ”mjölktrusten” alls
icke någon trust, utan en kooperativ
sammanslutning, bildad enligt lagen om
ekonomiska föreningar. Dess officiella
namn är Lantmännens
mjölk-försäljningsförening u. p. a.
Med ett undantag, som strax skall
beröras, avviker sammanslutningen, o
r-ganisatoriskt icke från den
kooperativa typen. Dess natur av
mono-polistiskt företag framträder ej heller
på något sätt i stadgarna eller i det
offentliga programmet för verksamheten,
utan först vid ett närmare studium av
* Enligt. levnadskostnadsundersökningen
i Stockholm 1907—1908 förbrukade en
familj i inkomstgruppen 1,750—2,000 kr. i
genomsnitt årligen. 708 liter oskummad och
107 liter skummad mjölk. Efter de vid
undersökningen gällande priserna betalades
för denna mjölkmängd kr. 120: 77. Med ett
pris av 21 öre för oskummad och 10 öre
för skummad mjölk blir utgiften i stället
159:38. För oxkött, kalvkött, svinkött och
salt fläsk tillhopa var samma familjers
utgift enligt priserna i mars 1915 158:44,
men har sedan.stegrats ej oväsentligt — allt
under förutsättning av oförändrad
förbrukning. ’ .......‘
arbetsformerna och inflytandet på
marknaden.
För en riktig uppfattning av
mjölkfrågan i storstäderna måste man till en
början erinra sig, att hela utvecklingen
pekar hän mot stordrift.
Det område, från vilket Stockholm
får sin mjölk, har en högst betydande
utsträckning. Under normala
förhållanden sträcker sig tillförselområdet
c:a 200 km. från stadens centrum och
har under kristiden utvidgats med ett
40-tal km. Men därjämte måste
under perioder av mjölkbrist stora
mängder mjölk hämtas från längre bort
belägna orter, såsom södra Östergötland,
Västergötland och Skåne.
Det bör vara tämligen klart för var
och en, att det i småstäderna
fortfarande gängse distributionssättet,
kringkör-ning av mjölken genom
producenternas direkta försorg, icke kan spela
någon roll i ’Stockholm. Den närmaste
milen kring staden levererar f. ö. det
mesta av sin mjölkproduktion till
villasamhällena i stadens omgivningar.
Större delen av de c:a 270,000 liter, som
dagligen förbrukades inom Stockholms
kommun före prisförhöjningen, måste
ditföras pr järnväg och efter ankomsten
dit mejeribehandlas. Endast
jämförelsevis stora företag kunna med
framgång motverka de ojämnheter, som
alltid måste uppstå i tillförseln av en
sådan vara som mjölken. Till detta
komma de hygieniska kraven på mjölkens
beskaffenhet, som fordra en helt
annan behandling av varan än en liten
mjölkhandlare ulan mejeri förmår
prestera. För utjämning av tillgången
krävas vidare mejerier i landsorten, som
vid riklig produktion kunna behålla och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
