Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, dec. 1922 - Sköld, Hannes: Baltisk politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4m
HANNES SKÖLD
sitt maktområde. Eller vad sägs om den litauiske författarens näpna
förslag att sammanslå Litauen och Lettland till en enda stat, medan
han frikostigt lämnar Estland, såsom finskt område, åt finnarnas
närmare överinseende!
Och dock är Litauen inte blott den största av de små baltiska
staterna till såväl ytvidd som folkmängd, utan det vilket äger de
bästa nationalekonomerna. Medan Estland och Lettland hävdat sin
nationella självständighet genom att trycka miljontals till
makula-turvärde nedsjunkna egna pengar, har Litauen behållit de tyska
ostpengarna, och hur lågt nere på skalan de än stå, äro de dock en
vida förnämare valuta än de "självständiga" estniska och lettiska
pengarna. Och den tyska riksbanken ansvarar för inlösningen!
Det är denna omständighet, jämte separatfreden med
Sovjet-Ryssland utan ententens löfte, som i Frankrike väckt föreställningen,
att Litauen är sovjet- och tyskvänligt. Till denna föreställning
har naturligtvis Litauens vägran att finna sig i Polens diktamina
ytterligare bidragit.
Men det är också denna finanspolitik som lett till det till synes
paradoxala faktum, att Litauen 1920 var det enda europeiska land
jämte England, vilket ägde en förmånlig handelsbalans.
Vikten av de baltiska staterna för "Europas säkerhet" är ett
ledmotiv i de baltiska statsmännens vädjanden till europeiskt
forum. Och utan tvivel är detta en av de tankar, som har mest
utsikt att åt dessa stater vinna gehör på detta håll. Ty även om
vädjandena utgå från självbevarelsedriften mer än från en ädel
altruistisk strävan att rädda ententen från Tyskland och Ryssland,
så kunna de dock göra anspråk på ett helt annat beaktande än blotta
deklamationer om folkens självbestämningsrätt.
Detta ledmotiv går också genom två småskrifter av den lettiska
politikern Frauenstein, förut redaktör vid "Rigaer Allgemeine
Zei-tung" och sedermera tjänsteman i utrikesdepartementet i Riga. Den
ena heter "Dreibund der baltischen Staaten" och utkom 1920, den
andra "Die zentraleuropäischen Randstaaten mit besonderer
Beriick-sichtigung des baltischen Dreibund-Problems" samt utkom i fjol.
Deras författare tillhör de tyskbalter, vilka övergivit stamfränder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
