48 (Tiden / Tjugoförsta årgången. 1929)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1929 - Lindström, Rickard: Bourgeoisi och proletariat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

RICKARD LINDSTRÖM

vilken handens och hjärnans arbetare åtminstone tillnärmelsevis stå
mycket nära varandra."

Vad här sagts om Tyskland gäller uppenbarligen i stort sett, som
erfarenheten lär, alla industriellt utvecklade länder. Även dessa
omständigheter understryka att den enkla motsättningen
bourgeoisi-proletariat är en föga träffande bild av det moderna samhället.
Produktionens omdaning skapar nya lägen i samhället — det är en
god marxistisk sats, som här kan tillämpas. Men tillämpningen
medverkar icke till upprätthållandet av det marxistiska
proletariatbegreppet. Ej heller möjliggör den fortsatt bekännelse till
Kommunistiska manifestets profetia, att medelklassen skulle "sjunka ner
i proletariatet" Samhällsbilden bryter sig i många facetter. Nya
medelklasser stiga upp, hämtande sitt material från proletariatet.
Och samhället bidrager genom sin egen demokratisering direkt
därtill. Man tar icke i dag proletären, där Karl Marx för 80 år sedan
ställde honom. Det blev en helt annan historia med det berömda

"materiella underlaget"

Vår utgångspunkt har varit Kommunistiska manifestet och dess
skarpa gränsdragning mellan olika klasser i samhället. Emellertid
vore det att göra Karl Marx orättvisa, i fall man förbisåge, att han
under loppet av sitt liv kom till resultat, som giva en rätt
annorlunda bild än de kategoriska påståendena i programmet från 1848.
Det är känt att "marxismen" även under Marx’ livstid undergick
betydande förändringar. Detta har bland annat gjort, att
varandra bekämpande riktningar inom arbetarrörelsen ha kunnat slå
varandra i skallen med Marxcitat, vilka var för sig visat, att den
grupp som använt dem "haft rätt" och den andra "orätt" från
"marxistisk synpunkt". Detta är möjligt även då det gäller läran
om klasserna och klasskampen. Det viktigaste är emellertid huru
denna lära uppfattas och användes av den stora massan marxister.
När man kommer in på det kapitlet erfar man snart nog att
intentionerna från Kommunistiska manifestet fullständigt dominera.

I slutkapitlet av Kapitalets tredje band gör emellertid Marx några
rätt märkliga uttalanden, som vi vilja fästa uppmärksamheten på.
Han håller visserligen i det väsentliga fast vid sin
klassindelningsprincip, ehuru han här har gjort en tredelning: utom bourgeoisi och
proletariat synes han vilja räkna jordägarna som en alldeles särskild

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Oct 18 16:35:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tiden/1929/0054.html

		Tiden / Tjugoförsta årgången. 1929 / 48 (1908-1940) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|