Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Wigforss, Ernst: Professor Cassel och socialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
ERNST WIGFORSS
sentliga. Huvudinvändningen mot hela Cassels
upplysningsverksamhet i denna punkt är att han med tystnad förbigår den rad
av argument, som kunna riktas och ständigt riktas mot den av
honom själv företrädda uppfattningen. Diskussionen "runtom i
världen" har ju efter kriget varit synnerligen livlig om alla dessa
ting, om möjligheterna att stabilisera konjunkturerna, att direkt
utjämna växlingarna i efterfrågan, att skapa nya arbetstillfällen.
Cassel måste känna till dessa meningsbyten bättre an de flesta.
Han måste veta, att de i hög grad samla sig kring frågan vad
det allmänna kan göra för att komplettera och ersätta det som
brister i den enskilda företagsamheten och den enskilda
kapitalbildningen. Han vet att utefter de linjer, som han själv är ivrig att
kalla socialistiska, röra sig tankarna hos representanter för den
socialekonomiska vetenskapen inte minst i den anglosachsiska
världen. Det kan inte vara riktigt och knappast heller klokt att inför
läsekretsen låtsa, som oan allt detta inte existerade annat än som
ekonomisk vidskepelse hos en oupplyst socialistisk folkmening, eller
att inskränka sina inlägg till ett envist upprepande av de
elementära satser, vilkas räckvidd just äro själva föremålet för diskussionen.
Det går till sist i detta fallet som i frågan om
förmögenhetsskatt till betalning av statsskulden. Cassel gör hastigt och lustigt
– fastän vid upprepade tillfällen — av med denna idé som ett
uttryck för den ’"socialistiska" vidskepelsen att kapital är reda
pengar. "Detta krav är ju endast ett uttryck för den vanliga
socialistiska åskådningen, att kapitalet i varje ögonblick är
tillgängligt för vilket ändamål som helst" — sid. 120. Man kan instämma
med prof. Davidson, att "det var en stor oförsiktighet att
utföra bevisförkortningen — Davidsons namn för Cassels pedagogiska
metod — på detta sätt. Det var ju ej uteslutet att läsarna
kunnat få reda på", att "efter de napoleonska krigen Eicardo var en
ivrig förespråkare för planen att medelst en kapitalskatt betala den
stora inländska statsskuldeli".
De som känna föga om Ricardo, kanske i stället erinra sig, att
en stor engelsk skattekommitté, den s. k. Colwynkommittén, helt
nyligen haft frågan om kapitalskatt och statsskuld under grundligt
övervägande. Kommittémajoriteten avstyrker utvägen, och det är
en mångfald skäl både för och emot som den under sitt arbete
behandlat. Men Cassels skäl att förklara hela planen orimlig har
tydligen för både kommittéledamöter och inkallade vittnen varit
okänt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
