Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Hessler, Carl Arv.: Den socialdemokratiska arbetarrörelsen ur några sociologiska synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SOCIALDEMOKRATISKA ARBETARRÖRELSEN
105
av den segervisshet, som agitatorn låter påskina. Hans troskyldiga
optimism sprider sig bland anhängarna, den lockar de tveksamma
över på framgångens sida och den berövar motståndarna mod och
tillförsikt. — Ju mera man närmar sig valdagen, desto mera
övergår man från teoretiska utläggningar och bevisföringar till ett direkt
vädjande till känslorna, vilket kulminerar i den symboliska
agitationen: affischer, filmföreställningar och musikaliska
underhållningar. Därmed har, vad Herb. Sultan (i art. "Zur Soziologie des
modemen Parteisystems’’ i Archiv fur Socialw., Bd. 55, Häfte 1,
sid. 132) förträffligt karakteriserar som "emotionalitetens diktatur",
nått sin höjdpunkt. — De processer, som inledas mot deltagare i
om-störtningsrörelser ha alltid varit effektiva och gärna utnyttjade
agitationsmedel. Den sak, för vilken de blivit åtalade, framställes
såsom arbetarklassens gemensamma angelägenhet, om vilken den måste
taga vård; solidariteten och minnet av dem, som blevo martyrer för
arbetarklassens sak, kräver det.
Den socialistiska agitationens uppgift var att hos massorna stärka
det kollektiva medvetandet samt att utbilda och inrikta dess
kollektiva vilja mot vissa uppställda mål, socialismens mål. Med hänsyn
till dessa syften måste vissa moment ingå i varje agitatorisk
framställning, vilka kunna inordnas under följande tre grupper: 1)
Rättfärdigandet av socialismen och dess krav: 2) Förringandet av
kapitalismens värde; brister och skröpligheter hos den borgerliga
världen, dess hushållning och institutioner bli föremål för skarpast
möjliga belysning och framställas såsom det kapitalistiska systemets
mest utmärkande drag; 3) Vädjandet till affektlivet; detta moment
framträder vanligtvis i beslöjad form, ty den möderne agitatorn
måste alltid ge sig sken av ett rationellt, vetenskapligt
argumenterande, även då han som mest bevekande appellerar till känslorna.
Han söker bygga på fakta, hämtade från den dagliga erfarenheten,
från historien och från statistiken. Men det gäller dock i sista
hand att rycka massan med till viljehandlingar, och detta syfte kan
endast nås genom att de starkaste tonerna i det mänskliga
stämningsregistret slås an: människorna skola läras att klart inse det
bestående samhällets orättfärdiga förhållanden, de skola eftersträva det
goda, som de högre samhällsklasserna njuta av men som är dem
förmenat. De skola upphöra att drömma om ett transcendent
himmelrike, ett "jenseits", där deras lidandesbördor avlyftas dem, de
skola i stället redan här på jorden tillkämpa sig livets högsta goda.
För att denna strävan skall vinna stark effektivitet, måste begäret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
