Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Sundberg, Nils: Åttatimmarsdagens ekonomiska verkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
KILS SUNDBERG
nominella. Från Sågverksförbundet t. ex. har uppgivits, att den
nominella arbetstiden före åttatimmarslagens införande i
genomsnitt var 57 timmar per vecka, under det att den effektiva
arbetstiden endast var 51 timmar.
ARBETSTIDSFÖRKORTNINGENS INVERKAN PÄ
ARBETARNAS PRESTATIONSFÖRMÅGA.
När man skall bedöma, hur en förkortning av arbetstiden verkar
på arbetarnas prestationsförmåga, måste man taga i betraktande
dels den mera omedelbara följden för arbetseffektiviteten under en
viss kortare tidrymd, dels även de långtidsverkningar, som kunna
ge sig till känna i en större absolut arbetsduglighet med hänsyn
tagen till arbetarnas hela livstid och över huvud i framväxten av
en bättre arbetarstam. Den arbetsdag, som för en kortare tid
medför det största produktionsresultatet, är i de flesta fall icke
optimum för arbetstiden. Skulle man försöka att för en längre
period upprätthålla den arbetstid, som för denna kortare tidrymd
ger största produktmängd, skulle detta hämna sig så, att
produktionsresultatet icke uppnådde optimum. Arbetarnas
prestationsförmåga skulle snart avtaga, och arbetarna skulle utslitas i förtid,
ökad sjuklighet och högre olycksfallsfrekvens skulle även medföra
en reduktion av arbetseffektiviteten. En förkortning av arbetstiden
kan därför, även om den för en kortare tidrymd räknat medför en
inskränkning av produktionsresultatet, innebära en ökning av
detsamma med hänsyn tagen till en längre period. Det kan också
inträffa, att en inskränkning av arbetstiden medför en minskning
av produktionsresultatet även sett på längre sikt, men att denna
minskning ingalunda blir så betydlig, som de mera omedelbara
verkningarna för den närmaste tidsperioden kunna ge vid handen.
Dessa långtidsverkningar äro sålunda något, som man ej får lämna ur
sikte, då det gäller ett riktigt bedömande av vilka verkningar en
arbetstidsförkortning medför. Att för närvarande avgöra, i huru
hög grad åttatimmarsdagen medfört dylika långtidsverkningar, är
omöjligt. Dessa kunna först i framtiden ge sig till känna. Det
är därför endast möjligt att konstatera, att det finns anledning att
räkna med dylika långtidsverkningar av gynnsam art såsom en
följd av åttatimmarsdagen.
En av de intressantaste och även betydelsefullaste frågorna
rörande åttatimmarsdagen, liksom överhuvud taget rörande en
förkortning av arbetstiden är den, om en ökning av arbetsintensiteten
inträder, och om så är fallet, i vad mån denna ökning
kompenserar den gjorda inskränkningen. Erfareheterna från de
undersökningar som verkställts för att utreda denna fråga, ge vid handen
att en förkortning av arbetstiden som regel medför en större eller
mindre ökning av produktionen per timme, till en del tack vare
anpassning av den tekniska utrustningen, men till en del även tack
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
