Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Gardell, Albert: Platons idévärld och kristen djävulstro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PLATONS IDÉVÄRLD OCH KRISTEN DJÄVULSTRO
123
stämt, klart fattat mål i sikte, och därför tycker man vid
betraktandet av historiens gång, att människornas färd mången gång
kunde blivit mindre kostsam och mycket mindre gruvsam, hade
blott litet mera förnuft, litet mera verklighetsbetonad uppfattning
om målet kommit till synes och fått göra sig gällande. Mången
gång skulle det blivit ganska väsentligt annorlunda, om
modifieringen av krafternas samspel blivit blott helt litet förändrat. Vi
vilja därför icke riktigt böja oss för den åsikten, att medeltidens
alla mörka och dystra tavlor i detalj ingå såsom nödvändiga,
fullständigt kausalt betingade moment i den västerländska
kulturutvecklingen. Vi vilja gärna tro, att vi skulle kunnat komma lika
långt i civilisation utan så stora ytterligheter och så mycken
hänsynslöshet gent emot enskild individualitet med alla därav följande
lidanden. Dualismen i världsuppfattningen har här skuld; det
hämnade sig att göra det högsta i människan oåtkomligt för detta
livet och som följd därav låta jordelivet vara tummelplats för låga
drifter.
I den mån tiden går och mänskligheten kan inregistrera i sin
erfarenhetsbok allt flera fakta, som oomtvistligt visa, huru vi gått
omvägar i stället för den raka vägen och att vår utvecklingsväg
blivit så vinglande och krokig, därför att förnuft och på sunda
instinkter grundad målmedvetenhet allt för litet fått göra sig
gällande, i samma mån vi inse, att det verkligen kunde blivit
annorlunda, om vi blott förstått att på förhand inrikta oss annorlunda,
i samma mån skoJa vi låta oss angeläget vara att vid utstakandet
av vår framtids vägar och sättandet av ideal för målmedveten
strävan låta förnuft och förut genomlevda erfarenheter komma till
sin rätt, och vi skola bättre akta oss för att tanklöst och hejdlöst
släppa lidelserna lösa, när vi ha i tydligt minne de farliga och
oberäkneliga följderna. Att sålunda klara upp för sig de vägar,
vi gått, och ställa dem i jämförelse med dem, vi kunnat komma
att gå med någon liten ändring i inriktningen, bör vara ett
hälsosamt studium oich bör kunna göras till en fond av betydelse för
vårt arbete på framtiden. Eftertankens kränka blekhet utlöser en
samlad viljeinriktning mot distinktare och klarare uppfattade
slutmål. Den kultiverade människan blir så bättre skickad att realisera
sitt ideal om en verklig human livsföring under jordelivet. Ty mot
en sådan är det väl ändå utvecklingen pekar. Att realisera det
högsta i människan här på jorden blir med varje århundrade som
går allt tydligare vårt främsta ideal. Ett förandligat dagligt liv
här i tiden är människans högsta, är a och o. Moder jord är
icke blott vårt första hem, vårt ursprung, den är ock vårt
slutliga hem, vårt allt. Vårt vetande avslöjar oss allt mer såsom
hörande blott denna jorden till och med varje generation stegras
lusten att förverkliga det högsta i människan i första hand och
över huvud i jordelivet. Det skall ändock till sist bli den stoltaste
perioden i människans historia, när hon mäktar bygga hela sitt väl
på sin tillvaro i tiden, när hon lever sitt liv helt och fullt över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
