Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 4 sept. 1929 - Sterner, Bertil: Den materialistiska historieuppfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
BERTIL STERNER
att de medgivanden lian i trots därav gjort till fysik- och
kemimaterialismen endast äro omedvetna sådana. Detta förändrar dock
ingalunda själva faktum, endast ställer det i en annan dager.
Läran om produktivkrafternas utslagsgivande betydelse i det
samhälleliga livet är grunden till Marx’ historiefilosofi. Dock ingår
i själva grundfundamentet för densamma även en annan
beståndsdel, nämligen läran om klasskampen. Utvecklingen av de sakliga
produktionsbetingelserna är den avgörande, ehuru omedvetet
verkande makten i historien. I människornas medvetanden tager den
konflikt, som ett nytt produktionssätt framtvingar, formen av en
intressemotsättning mellan olika samhällsklasser. Resultatet blir
klasskampen. "Läran om produktivkrafterna är endast den
objektiva, omedvetna sidan av den historiska processen, den måste
kompletteras av en lära, som förklarar reflexen av denna objektiva
process i människornas medvetanden. Denna sista uppgift får sin
lösning i läran om klasskampen." (Tugan-Baranowsky: anf. arb.
sid. 21.)
Denna läras grundbegrepp är samhällsklassen. I "Das
kommu-nistische Manifest" heter det, att "all hittillsvarande historia är
en historia om klasstrider". Vad menar nu Marx med en klass?
Hägerström har uppställt följande definition i sitt förut nämnda
arbete: klassen är en "människogrupp, som i ett till sin struktur
disharmoniskt samhälle företräder en viss sida av särskilda
egendoms- eller bytesförhållanden, i vilka produktionen sker". Det, som
konstituerar en klass, är utvecklingen av klassmedvetandet, insikten
i klassmotsättningarnas verkliga förhandenvaro och klasskampens
oundviklighet. Marx har dock säkerligen icke menat, att den
historiska utvecklingen skulle bestå uteslutande i klasstrider, utan
snarare att det historiska förloppet endast når sin höjdpunkt i dessa.
Klasstriderna äro förebud till en politisk och social skakning och
ända antingen "med en revolutionär omvälvning av hela samhället
eller med de kämpande klassernas gemensamma undergång". (Das
kommunistische Manifest.)
Den klass, som för Marx skulle fullborda den "revolutionära
omvälvningen" av det kapitalistiska samhället, var proletariatet.
"Men bourgeoisin har icke blott smitt de vapen, som skola bringa
den döden, den har även satt de män till världen, som skola föra
dessa vapen — de moderna arbetarna — proletärerna." (Das
kommunistische Manifest.) Proletariatbegreppet har också för den
materialistiska historieuppfattningens förstående en ganska avsevärd
betydelse, och vi se, huru alla Marxtolkare utförligt dröja vid detta
problem. Steffen påvisar t. ex. den inverkan Hegels tankemetod
och dialektik utövat på Marx’ teorier, särskilt vid utformningen
av hans proletariatbegrepp, som Steffen anser som en rent hegeliansk
konstruktion. "Den, som i Marx’ värde- och kapitalteorier vill se
de enda sant vetenskapliga grunderna för hans teorier om
proletariatets historiska väsen och historiska uppgift — och en sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
