Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 nov. 1929 - Händelser och spörsmål - Jordbrukets nödläge och protektionismen - Jugoslavien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brukas av jordbrukarna själva. Och därmed är man inne på en sak, som är
värd att observera, nämligen att det icke är ett enhetligt jordbruksintresse att
få till stånd höga spannmålspriser. Tvärtom finnes det stora jordbrukargrupper
i landet, vars huvudintresse tvärtom är låga spannmålspriser.
Det är alltså i ljuset av dessa faktiska förhållanden man får se kraven
på tullförhöjningarnas supplerande med exportpremier och importregleringar.
Tullförhöjningarna i sig själva äro rätt så verkningslösa — alltså bör man ordna
så att de kunna verka. Vad nu först exportpremierna beträffa, har redan
nämnts det ur protektionisternas synpunkt dåliga utfallet av utförselbevisen
på spannmål. Skulle deras användning i fråga om smör tänkas leda till annat
resultat? Tydligt är, att dylika exportpremier omedelbart skulle sänka priset
på svenskt smör på världsmarknaden. Det bleve smördumping från Sverge,
vilket säkerligen komme att resultera i antingen antidumpingsåtgärder mot vårt
smör eller en sänkning av smörpriset i världen. Det låter som ett pajasskämt,
när ’’Uppsala mötes’’-programmet å ena sidan begär exportpremier på smör
och å andra sidan statsåtgärder för att vidmakthållla priset på svenskt smör
på utlandsmarknaderna. Man begär med ett ord att staten skall ägna sig åt
samma lek som kattungen: försöka fånga sin egen svans.
Vad slutligen importregleringen beträffar behöver man inte spilla många
ord därpå. Importreglering innebär förmyndarskap i en eller annan form
icke blott ifråga om importhandeln utan även av produktionen. Jordbrukarna
måste i en eller annan form göras uppgiftsskyldiga, för att importen skulle
kunna regleras efter konsumtionsbehovet. Ja, en prisreglering bleve helt
säkert även nödvändig, ty annars skulle de mest våldsamma kastningar i priserna
bli följden, helt enkelt därför att en importreglering aldrig kan bli så
smidig som en fri import. Inrättandet av monopol för importen bleve även
nödvändigt. Man behöver inte säga mera för att göra klart, att inte ens
jordbrukarna själva ett ögonblick skola reflektera på införandet av ett sådant
system redan föga mer än 10 år efter att ett dylikt tillstånd rådde i landet.
Därigenom att den svenska jordbruksproduktionen utvecklat sig så starkt, att
den icke blott täcker landets behov av de viktigaste produkterna utan även
lämnar överskott för export, har det svenska jordbrukets intresse av ett
protektionistiskt system försvunnit. Jordbrukets svårigheter måste övervinnas
genom rationaliseringen, på utgiftsbesparingarnas väg alltså. Därvid kan även
komma i fråga, att staten ekonomiskt biträder vid rationaliseringen — framför
allt då det gäller de tekniska och kommunala överbyggnaderna. Men givet är,
att ett villkor, för att staten överhuvudtaget skall kunna biträda, är, att
jordbrukarna själva skapa sådana överbyggnader, som kunna effektivt medverka till
en förbättring av läget. Den största faran med den pågående tullagitationen
är, att den vänder jordbrukarbefolkningens intresse bort från det väsentliga,
från skapandet av de starka ekonomiska organisationerna. Emellertid tycker
man att de förslag om desperata och huvudlösa åtgärder, som nu dagligen
framläggas, skulle öppna ögonen och få folk att se verkligheten sådan den är.
[-Jugoslavien.-]
{+Jugo-
slavien.+}
Då det serbo-kroato-slovenska kungariket efter kriget
organiserades kom det att omfatta en befolkning, som ingalunda var
enhetlig, varken ur språksynpunkt eller i fråga om religion. De
tre stammarna, serber, kroater och slovener, var visserligen besläktade men de
438
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
