Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 20 febr. 1938 - Balticus: De tre baltiska diktaturerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE TRE BALTISKA
DIKTATURERNA
Av BALTICUS,
II.
Den fascistiska Ulmanisdiktaturen i Lettland.
Två månadier efter omvälvningen i Estland föll demokratin också
i Lettland: natten mellan den 15 och 16 maj 1934 ägde
Ulmanis-kuppen rum.
Lettland har redan genomlevat tvenne perioder med starkt
utvecklad fascism: först under åren 1922—2S under inflytande av
fascismens seger i Italien, för andra gången åren 1927—28 under
vänsterregeringen, som eftersträvade ett närmande till Sov jet-Ryssland, och
denna gång under intryck av omstörtningen i Polen och Litauen.
Men det lyckades arbetarrörelsen, icke minst tack vare Arbetarnas
skyddsförbund, att tränga fascismen tillbaka och de sista åren före
världskrisen var den svag.
Den tredje och sista vågen av lettisk fascism framkallades åren
1932—34 under världskrisens tryck. Den av krisen drabbade
medelklassen, tjänstemännen, intelligensen, bönderna och t. o. m. en liten
del av arbetarklassen såg i de många politiska partierna och i
minoriteternas inflytande på statsmakten orsaken till alla svårigheterna i
den unga lettiska demokratin. Man ville förinta demokratin, upplösa
partierna, avskaffa minoritetsrättigheterna och grundlägga en
nationell lettisk diktatur. Då skulle välståndet återkomma i Lettland.
Denna stämning utnyttjades skickligt av en ny fascistorganisation
’’Perkonkrusts’\ som grundades år 1932 av en f. d. officer G.
Cel-minsch. Perkonkrustförbundet var helt organiserat efter mönster av
den italienska och tyska fascismen, det underhöll nära förbindelser
med frontmännen i Estland och subventionerades rikligt av de
storborgerliga kretsarna. Rörelsen blev mycket populär, och om valen
till sejmen (parlamentet) ägt rum i oktober 1934, skulle den troligen
ha bildat den största borgerliga fraktionen i parlamentet.
Den lettiska demokratin led av en egenhet, som kom fascisterna
till stor nytta. Till följd av en ultrademokratisk vallag var antalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
