Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 31 aug. 1938 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och titrikes 374
lunda. Men svårigheterna ökas, då det gäller länder, där man
upprätthåller en fullständigt fiktiv växelkurs.
Hur har t. ex. reallönen i Sovjet utvecklats? Det är ingen lätt
fråga ätit ge svar på. I Industria har saken behandlats, men om de
där dragna slutsatserna äro riktiga må vara en öppen fråga. Det
finns så många okända faktorer. Klart är ju att i Ryssland som i
Tyskland och i England och andra länder också för den delen,
levnadsstandarden måste vara betydligt lägre än den behövde vara, ifall
man icke förbrukade en så stor del av nationalinkomsten på
rustningar och dylika ekonomiskt improduktiva ändamål. En betydande
del av produktionsresultatet kommer aldrig konsumenterna till godo.
Men hur stor del och hur mycket i förhållande till tidigare är mycket
svårt att avgöra.
Om man kommier till det resulitatet, att reallönen i Ryssland mu måste
ligga under vad den var före kriget och t. o. m. under vad den var de
första åren efter revolutionen, kan man ha rätt att sätta frågetecken,
men det är å andra sidan högst sannolikt, att det icke gått uppåt i
den takt ryssarna själva vilja låta påskina, numera utan att ge
statistiskt belägg för sina påståenden. Levnadsstandarden kan
näppeligen mätas enbart genom att mäta konsumtionen av t. ex. spannmål.
Man äter nu en gång inte fyra gånger så mycket bröd, ifall inkomsten
fyrdubblas. Kanske snarare mindre än förut, eftersom folk vid
stigande inkomst övergår till dyrare livsmedel och minska
förbrukningen av de billigare, ty konsumtionen av livsmedel är begränsad.
Man kan inte äta mer än ett visst kvantum. Ja t. o. m. om man skulle
kunna visa, att priserna på livsmedelskonsumtionen i sin helhet stigit,
är det icke alldeles säkert, att levnadsstandarden fördenskull sjunkit.
Andra förbrukningsartiklar kunna ha blivit billigare, lika mycket
eller mera.
I den nämnda artikeln jämföres bl. a. också ökningen av
kreatursstocken och ökningen av köttkonsumtionen. Det förefaller icke som
om dessa siffror med nödvändighet måste stå i bestämd relation till
varandra. Om kreatursstocken starkt reducerats, såsom fallet var i
Ryssland, är det åtminstone teoretiskt möjligt, att man under några
år inskränkte förbrukningen av kött så mycket som möjligt och
höll den på en särskilt låg nivå, medan kreatursstocken under tiden
växte. Om man sedan anser sig kunna något släppa av och medge
en ökad förbrukning och nöja sig med en något svagare ökning av
kreatursstocken är det, såvitt man kan se, mycket väl möjligt att få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
