Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 31 aug. 1938 - Blomberg, Erik: Kristendom och socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristcndorn och socialism 381
i stället för naturen ur den absoluta idén. Inte heller är det plats att
ingå på Marx kritik av den Feuerbachska materialismen, som
visserligen reducerat den översinnliga sfären till dess rent världsliga grund,
men i sin abstrakta människodyrkan bortsåg från individen som en
social företeelse och de religiösa sinnet som en social produkt.
Den materia)lii:sm somi Mairx lansierar fattar fsinnligheten som
praktisk venksamhiet: det gäller inte att ,som filosoferna gjort bara
översätta världen; "det gäller att förändra den’’.
Följande fiorimiuleringar isom; hämtats ur Marx teser om Feuerbach
(skrivna 1845), ge klart vid handen, hur revolutionerande hans
ålskådniing är. Troits att hiae upptar element från tidigare, inbördes
motstridiga tänkare, sammansmälter han dem till något helt,
därmed följande den lag, som han vill låta gälla för både tanken
och materien: motsägelsernas förening till en högre enhet. Mot
idealisterna hävdar han den sinnliga världen som den enda reala,
mot vulgärmaterialisterna hävdar han -materiens förmåga av
nyskapelse och tänkandets egen aktivitet. Den kunskapsteoretiska
frågan är enligt honom en praktisk fråga: "I tillämpningen måste
människan bevisa sitt tänkandes sanning, d. v. s. dess verklighet,
makt och överensstämmelse med det reala". Ytterligare två andra
satser klarlägga hans ståndpunkt till idé och verklighet: Först ha vi
den fundiamientala tesen ii föroiridet tiili Ziir Kritik ider poilitiischen
Oekonomie: "Det är icke människornas medvetande, som bestämmer
deras tillvaro, utan omvänt deras sociala tillvaro, som bestämmer
deras medvetande." Liksom Marx antar materien som det primära
och det mänskliga medvetandet som i tiden sekundärt, knutet till
materiens högsta organiserade former, så ser han människornas
tankar och känslor, deras religiösa och politiska idéer betingade av de
materiella produktionsförhållanden, som bilda samhällets reella bas.
Detta betyder inte, som man ofta påstått, att Marx förnekar varken
det mänskliga tänkandets eller de enskilda människornas inflytande på
samhällsförloppet. Tvärtom säger han i en av teserna om Feuerbach :
"Den miaterialistiiska läran, att männiiskorna äro produkter av
oms-ständigheter och uppfostran, förändrade människor alltså produkter
av andra omlstänldigheter och ändirad luppfositran, glömmer, att det just
är omständigheterna, som förändras av människan, och att
uppfostraren själv måste uppfostras."
Med dessa kommenterande citat har jag naturligtvis inte velat ge
någon uttömmande analys av marxismen som filosofisk teori, jag har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
