Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 31 okt. 1938 - Berendsohn, Walter A.: Tysk emigrantlitteratur 1933—1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514 Walter A. Berendsohn
Det judiska ödet är framställt många gånger. Ferdinand
Bruck-ners drama "Die Rassen", 1933, är av sitor verkan, därför att han
vågar skildra raskampens tragik i två unga nationalsocialisters
själar. Lion Fenchtwanger skildrar i ’’Geschwister Oppenheim", 1934,
med förvånansvärt episkt lugn de nyss genomlidna händelserna i
Tyskland. Friedrich Wolfs drama "Professor Mamlock", 1935, visar
sceniskt det djup av råhet, som verkligen existerar. Dit hör också
Victoria Wolfs, ’’Gast in der Heimat", 1935.
I dessa böcker, som handla om upplevda händelser, belyses
hitler-tiden av alla sociala skikt och ur de mest olikartade politiska och
opolitiska ståndpunkter. Under det att den nationalsocialistiska
litteraturen frossar i självförhärligande och försöker att göra motståndarna
värda allt förakt, har denna emigrantlitteratur plats för mycken
självkritik, verkligihetstrogen skildring av mänskliga, alltför mänskliga
karaktärer och inte så sällan förståelse för grunddragen i den
fientliga rörelsen och särskilt för enstaka sympatiska gestalter på
motpartens sida, vilka gå under. Sanningsenlighet och mänsklighet äro
kännetecken för dessa på riktiga upplevelser baserade böcker. Särskilt
stark är den judiska självkritiken gentemot de tidigare försöken till
assimilation.
Jag vill endast i korthet behandla den stora gruppen
anklagelse-och stridsskrifter. På första platsen kommer Thomas Mann, som
sedan 1923 motvilligt låtit sig ryckas bort från sitt konstnärliga arbete,
därför att han funnit sig vara medansvarig för tidens stora händelser,
och träder fram med politiska tal och skrifter. Hans "Brevväxling",
1937, med universitetet i Bonn, som tog ifrån honom hans
hedersdoktorstitel, sedan det Tredje riket expatrierat honom, är ett utbrott
av äkta och rättvis vrede, ett av de mäktigaste documents humains i
vår tid. År 1938 följde "Der zukunftige Sieg der Demokratie". För
övrigt omfatta stridsskrifterna alla områden, inre och yttre politiska
frågor, rättsförhållanden, kyrkostriden, judefrågan, upprustning,
finanser, näringsfrågor. Jag nämner här några få:
Bernhard von Brentano, "Der Beginn der Barbarei in
Deutsch-land", 1933; Alfred Kerr, ^’Die Diktatur des Hausknechts", 1934;
Heinrich Mann, "Der Hass", 1934, som inte handlar om
emigranternas hat utan om den nationalsocialistiska hatläran; Ed gar Alexander,
"Der Mythus Hitler", 1937; "Preussen, die Gefahr Europas",
utgiven av Anna Siemsen, 1937; Helmut Klotz, "Der neue deutsche
Krieg", 1937; Otto Strasser, "Die deutsche Bartholomäusnacht, 1935.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
