Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vannebergamötet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W a nnebergamötet
Och väl var det. Jag gnolade i stillhet på melodien: »Se,
Jesus är ett tröstrikt namn», som jag fått order att taga
upp, då vi skulle börja. Jag hade ju aldrig varit klockare
i en så lärd församling, som jag nu väntade att möta.
Den stora lokalen var
överfull av åhörare och
måhända ock åskådare.
Alla ville se den av alla
omtalade lektor
Waldenström. Främst hade hela
akademistaten samlat sig.
I gångarna stodo
människorna sammanpackade så
tätt de kunde. Det var allt
för trångt och spännande,
för att någon skulle ge
akt på att »prästrocken» ej
var så slät som den borde.
Texten hade lektorn
hämtat från Apg. 4:5—-12. »I
folkets rådsherrar och äldste i Israel», blev det
hälsningsord han uttalade. Att det passade synnerligen väl in på de
lärda herrarna, senterades livligt både av dem och
publiken i övrigt. Petrus visste att giva ära och heder åt dem
det tillkom, men han visste ock, vilken väg han skulle gå,
om dessa satte sig emot Herren och hans verk. Då sade
han fort och bestämt: »Man måste mer lyda Gud än
människor». Kyrkohistorien bär oss de mest ojäviga
vittnesbörd om att folkens andligt och världsligt väldige ofta
varit de svåraste motståndare till Guds rike och dess
kamp i världen.
Därefter följde, alltjämt med stöd av texten, en grund-
Riksdagsman Per N:son Bosson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
