Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt eget århundrade, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström - Tyskland (b. l.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bo Lindwall och Lars Erik Åström
och nykter uppfattning.» I Tyskland arbetade reaktionärerna redan
på att förbereda ett revanschkrig. De reaktionära konstnärliga
tendenserna är ett uttryck för samma mentalitet, som skulle triumfera i nazismen.
20-talsrealismens formalism med dess anknytning till sakligt
verklig-hetsåtergivande var sålunda bl.a. betingad av en allmän reaktionär
tids-strömning, den var ett led i efterkrigstidens borgerliga
återuppbyggnadsarbete. Den representerade önskedrömmen om en efterlängtad soliditet.
Men den var samtidigt också omhuldad av vissa kommunistiskt
orienterade konstnärer vilka till varje pris ville bli förstådda av allt folket.
För dem var nämligen konsten ett led i den hätska sociala kamp som i
så hög grad karakteriserade efterkrigstidens Tyskland. De ville peka på
borgerlighetens, uppkomlingarnas och aristokraternas moraliska defekter.
»L’art pour Fart» var en exklusiv elfenbenstornsposition som föraktades
av dessa konstnärer, vilka, fast deras egen konst en gång av
nationalsocialismen skulle betraktas som »entartet», i alla fall banade vägen för
eller kanske snarare var det första fräna uttrycket för den
konstuppfattning, som i flackt idealiserad form skulle bli rådande i Europas
diktaturländer under 1930- och 40-talen.
I alla mera spekulativa konstuppsatser i den tidens tidskrifter märker
man författarnas böjelse för att sammankoppla konsten mer eller mindre
direkt med politiken. Typisk för den tendensen är en uppsats »Kampen
om ismerna» av R. Lewinsky, skriven 1922. Han ger där en bild av den
nya realismen, som han kallar »verism», och betonar att »karakteristiskt
just för den tyska användningen av denna stil är ett
samhällskritiskt-satiriskt inslag. Verismen avstår från sin naivitet och sin konstruktiva
rationalism för att bli ett politiskt kampmedel. Konturens skärpa beror
av skärande saklighet i gestaltningen, en avslöjande kyla. Man eftersträvar
bilderbokseflekter, kanske delvis av längtan efter entydigt slående uttryck,
delvis i ironisk avsikt. Det maskinella mynnar ut dels i en gestaltande
princip, dels som en meningsfullt anklagande automatism i en
mekaniserad värld.
Men därutöver är uppgivandet av expressionismen ett tecken på hela
den andliga situationen. Den tendens som nu gör sig gällande i konsten
har sitt motstycke på alla områden i livet. Den låter sig kort
sammanfattas i formeln: kampen mot ismerna. Kamp mot det begreppsmässiga,
mot abstraktionen, mot riktningar, partier, lagar, mot det stela och
formalistiska. Terminologien växlar men grundtanken och det yttersta
målet är gemensamma för alla dessa strävanden: bekännelsen till det
naturliga, till det organiska, det levande, åskådliga, till handlingen och
personligheten. Ropet efter personligheter blir alltmera enträget. Inom
den stora demokratiska och socialistiska rörelsen, som skenbart ännu
behärskar tiden, tar det sig uttryck i ledarkulten. Kravet på det bästa
urvalet blir demokratiens kärnfråga. Vördnaden för den siffermässiga
Georg Grosz, Daum marries. . .
Grosz intar en mellanställning
mellan expressionism och Ny
Saklighet. Han ställde ut med de
nysakliga konstnärerna, men hans
inställning var fientlig mot all
naturalism. Hans konst skulle vara
laddad med uttryck för hans
vämjelse inför verkligheten. Han ville
gissla tidens lyten. Hans
obarmhärtighet är besläktad med Dix’,
för vars utveckling han säkert haft
betydelse. I sin rumsuppfattning är
han påverkad av Pittura metafisica,
i sin skildring av döda stoffer är
han fotografiskt exakt, men i sin
människoskildring är han
expres-sionist, karikerande med nålvass
skärpa.
476
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
