Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
och nydaningsperiod, med-
brytnings-
inom
förande betydliga omvärderingar
dessa områden.
Situationen på teologiens område tor-
de — med reservation för alltför bok-
stavlig tolkning — kunna karaktäriseras
så, att de exegetiska grenarna genomgått
sin Sturm- und Drangperiod, och kom-
mit till relativa resultat. De principiella
synpunkterna, metoderna, o. s. v. äro
erkända. Resultaten börja kunna Ööver-
blickas.
De för kyrkans liv fullt lika viktiga
systematiska grenarna ha börjat draga
konsekvenserna. Och det. är därvid av
synnerlig vikt att ge akt på att denna
nyorientering oförtydbart synes gå till ett
starkare uppskattande av Kyrkans bekän-
nelse och erfarenhet.
Därmed följer en relativ avspänning.
i striden mellan kyrklig församlingstro
och teologisk forskning. — Men härmed
följer ock en mindre negativ ställning till
de hävdvunna formerna, än den som ka-
raktäriserat vår tid. Mycket tyder på att
den kommande tiden skall se på många
av dessa gamla uttryck för Kyrkans er-
farenhet och tro med andra ögon än vi.
Härtill kommer att de liturgiska frå-
gorna just nu begynnt att på allvar
diskuteras bland oss, och tecken tyda på
att intresset för dem är på väg att tränga
ut också bland vårt kyrkfolks vidare
lager. Sker så då stå vi framme vid en
ny epok i Kyrkans liv. Det är som de
uppmärksamma jiakttagarna kunna be-
tyga böljesvallen av en mäktig rörelse i
tiden, som nu nå oss.
Om vi ej misstaga oss, befinna vi oss
alltså nu i begynnelsen av en liturgisk
nydaningsperiod, och rörelsens signum är
i enlighet med liturgiens väsende ett
starkt konservativt drag, ett uppsökande
av de gamla formerna, en vändning från
subjektivitet till sökande av det obiek-
tiva, det auktoritativa.
Säkerligen skulle därför en handboks-
revision vunnit på ett dröjsmål. Men
vissa frågor hava trängt sig i förgrunden
och fordra lösning.
Man ser också att årets Kyrkomöte
motiverat den allmänna revisionen mera
såsom en oundgänglig konsekvens av
dessa särskilda reformkrav. (Kyrkomö-
tets skrivelse n:r 35.) Tacknämlig var
den av Biskop Danell framförda motio-
nen om en allmän revision, då den hind-.
tTade förhastade beslut av Kyrkomötet,
som ju hos oss motsvarar den romerska
Sacrarum Rituum Congregatio, ehuru icke
med fullt denna institutions kvalifika-
tioner på området.
Hj. Danell
Vid sista Kyrkomötet väcktes egent-
ligen blott en motion av direkt kyrko-
musikalisk innebörd, nämligen n:r 64 av
hrr. Herner och Holmquist. I denna
motion yrkas att domkapitlet måtte er-
hålla rätt att efter ansökan av präst och
prövning av varje särskilt fall bevilja
vissa jämkningar i högmässogudstjänsten.
Utan att göra anspråk på att giva någon
uttömmande uppräkning av lämpliga
jämkningar föreslå motionärerna följan-
de: 1) Rätt att använda Introitusformeln:
»Käre vänner . . .» även i andra fall än
handboken föreskriver. 2) att i större
utsträckning använda syndabekännelsen
»Barmhärtige Gud». Och »Gud var mig
nådig». 3) att förbigå församlingens par-
tes vid responsorier och Benedicamus vid
sådana tillfällen då kyrkobesökarnas an-
tal är så ringa. att dessa moment ej kunna
få ett värdigt liturgiskt utförande samt
att prästen skall kunna läsa »Herre för-
barma dig». — 4) Rätt att som Credo-
psalm använda även psalm 22, eller
194:4 eller 324:5. 5) att i andra hög-
mässan, när duplikation äger rum utbyta
Allmänna Kyrkobönen mot den vid afton-
sång förekommande (Med uteslutande av
sista ledet). 6) att likaledes vid duplika-
tion. i andra högmässan utesluta Epistel
och Gradual,
Kyrkomötet yttrade sig (skrivelse n:r
35) avstyrkande rörande punkterna 3, 5,
och 6 under motivering att det finner
den principen ur liturgisk synpunkt otill-
fredsställande att församlingens rätt till
gudstjänst efter vanligt formulär skulle
göras beroende av om prästen duplicerar
eller ej.
Däremot uttalar Kyrkomötet önsk-
värdheten av att en kommande handboks-
revision tager under övervägande in-
förandet av den bestämmelsen att i stäl-
let för sv. psalm 17 må kunna brukas
även annan credopsalm och fäster upp-
märksamheten främst på psalmen 22.
Denna motion berör sålunda tre punk-
ter av kyrkomusikalisk innebörd: In-
troitus, Gradual och Credo. Oavsett frå-
gan om de föreslagna psalmerna passa
såsom Credo-moment vilja vi undersöka
särskilt spörsmålet om Credos utbytande ”
mot ett antal psalmalternativ ur mera
principiell synpunkt.
Den evangeliska gudstjänsten övertog
den medeltida mässan i stora drag så att
Ordinarium missae upptogs i det stora
hela oförändrat, medan de delar av Pro-
prium missae, som upptogos, åtminstone
så småningom ersattes av lutherska ko-
raler. Vid denna förändring var man
dock medveten om de utbytta delarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
