Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det gregorianska
gång torde den anordningen vara av
viss vikt, att det stadgeenligt måste
vara omväxling bland föreningens
funktionärer. = Styrelsen nyväljes
vart tredje år, varvid sådan fördel-
ning av posterna skall äga rum, att
organister och kantorer omväxla:
ena treårsperioden skall t. ex. ord-
föranden vara en organist och sek-
reteraren kantor, följande period är
det tvärtom. Detta sätt att förnya
styrelsen har hittills visat sig vara
fördelaktigt. Genom detsamma av-
ser man att undgå den »förbening»>,
som lätt uppstår, då en funktionär,
en gång vald, anser det vara en plikt
att aldrig under sin livstid avgå från
sin post. Styrelsen utgöres f. n. av
kantorn i Engelbrektskyrkan David
Åhlén, ordförande, organisten i
arvet i Tidegärden 147
Kungsholms kyrka Edvin Skarby,
v. ordförande, organisten i K. Hov-
församlingen C. F. Hennerberg, sek-
reterare, kantorn i Storkyrkan Carl
Lambére, v. sekreterare, och kantorn
i S:ta Maria kyrka Hugo Lindqvist,
skattmästare. Till föreningens he-
dersledamöter ha kallats organisten
i S:t Jakobs kyrka Albert Lindström
och kantorn i Hedvig Eleonor2e
kyrka John Morén. År 1911, då
nya stadgar antogos, ändrade före-
ningen sitt namn till Stockholms
kyrkomusikerförening. Under detta
namn går den nu att fira förening-
ens tjugofemårsjubileum för att med
höpp och förtröstan och livlig ön-
skan om framgång i arbetet för det
föresatta målet ingå i ett nytt kvart-
sekel. C. F. Hennerberg.
Det gregorianska arvet i Tidegärden.
Huru ställde sig reformationens
målsmän till tidegärdens gregorian-
ska sång?
Olaus Petri synes hava haft
ringa intresse för tidegärden, och
kanske han icke ogärna sett att den
hade helt och hållet försvunnit”.
Ett typiskt uttryck för hans sätt att
se på och bedöma tidegärden före-
ligger i hans skrift »Om Guds ord
och människors bud och stadgar»
av år 1528. Där skriver han: » Tes-
likes är ock menniskios dicht och
stadgar at man gåår pelagrims resor
hijt och tijt, Så och läsa och siwnga
- siw kyrkiones tijdher som thet nw
tilgåår medh Vigilies, Rosenekrans-
sar och annat sådana» ?.
Men också här måste han ge
vika för den kärlek till det gamla
gregorianska arvet, som fanns ute
1 bygderna.
21 Rodhe: Sv. gudstjänstliv, s. 205.
3 Olaus Petri: o. a. a. IL, s. 557.
Han har också själv gjort ett par
försök att lämpa den efter svenskt
tungomål. I 1536 års upplaga av
psalmboken »Swenske songer eller
wisor» har han sålunda upptagit
två nya grupper psalmer. Om den
första av dessa grupper skriver han
i förordet: »Oc äre the fremst satte
som aff ålder haffua j kyrkionnes
tijder på Latine brukade warit oc
äre j sielffuom euangelij textenom
så bescreffne som the her siungne
warda» ”. De åsyftade sångerna äro
de tre nytestamentliga Cantica: Be-
nedictus eller Sakarias lovsång
(Luk. 1:68—79), som tillhörde
Laudes, Magnificat eller Marias
lovsång (Luk. 1: 46—55), tillhö-
rande Matutinen samt slutligen
Nunc dimittis eller Simeons lovsång
(Luk. 2: 29-32), brukad i Comple-
toriet. Hit må ock räknas »>S. Am-
? Olaus Petri: Samlade skrifter I, s. 557. -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
