Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 Den unisona körens uppgifter vid högmässan
eller någon annan hymnsåmling, men sådant tröttnar man snart på,
och de nummer, som lämpa sig för ett sådant utförande, äro snart
räknade. Det, som lämnar största behållningen, är kanske en del
rytmiska koraler, som ej äro församlingens egendom, samt gregorianska .
hymner.
Litanian
vilja vi även nämna något om. . C-moll-litanian bör nog räknas till den
första gruppen av mässmusiken, och det förekommer verkligen, att för-
samlingen här sjunger, åtminstone sedan det välbekanta prasslandet i
psalmböckerna äntligen upphört. Koralkörens betydelse för litanie-
sången torde dock av ingen kunna bestridas. Men åt densamma bör
överlåtas att växelvis med församlingen sjunga »O Guds Lamm> och
det därefter följande » Herre, förbarma dig», åtminstone då prästen inte
sjunger. Bestämmelserna om utförandet av »O Guds Lamm» böra
avgjort ändras. Denna mer än önskvärt veka melodi lämpar sig inte
att släpigt och kanske med fördubbling i grova oktaven sjungas av
hela församlingen. Allra bäst vore, att en dam- eller barnkör utförde
»O Guds Lamm»>, varvid församlingen instämde i »Fräls oss» etc.
Delvis till följd av detta Agnus Dei har c-moll-litanian blivit ganska
omtyckt, fast den är »tungsjungen» och fast det kan vara mödosamt
nog för altar och basar att klämma till med detta »höga c> efter pau-
serna. Ehuru vi inte äro så tilltalade av detta hojtande i kyrkorna under
fastan, är det ingalunda vår mening att söka komma denna »populära»
litania till livs. På sätt och vis kan den visst sägas vara vacker, ja
ståtlig, ehuru det är en ståt och prakt i svart och silver, inför vilken vi
rygga tillbaka. I det nya Vesperalet har en förkortad form av denna
litania föreslagits vid vespern. Vi anse, att c-moll-litanian är alltför
bullersam och skrämmande för att kunna passa vid .en stilla aftonbön.
Stundom har man yrkat på utsträckt användning av litanian vid hög-
mässan. I artikeln om »De-tempore-principen» föreslogs litanian som
kyrkobön även på Domssöndagen och de tre senare adventssöndagarna.
På Domssöndagen kan -det nog passa med c-moll, liksom med hela
andra seriens mässmusik, men inte så under advent. Visserligen borde
denna tids karaktär av fastetid komma till uttryck i mässmusiken, och
julstämningen ej komma tidigare än juldagen. Även om man inte ginge
utanför 1897 års mässmusik, skulle nog en särskild advents-serie kunna
åstadkommas. Men man borde härvid sorgfälligt undvika Missalets
passions-melodier med undantag av Gloria n:r 12, som mycket väl
kunde passa i advent. C-moll-litanian vore fullständigt obrukbar under
denna tid. Den frygiska har ju visserligen med sina om sv. ps. 139 på-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
