Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes stämplingar mot hornska styrelsen. Dennas fall. 1738 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arved Horn och hans anklagade inedbröder erkände,
att de en gång tänkt att med hjelptroppar i Pohlen bidraga
till Rysslands försvagande och att de en gång afböjt
förnyelsen af förbundet med denna sistnämnda magt i den
förhoppningen att under pohlska oron finna något tillfälle att
frånrycka Ryssland dess eröfringar; men ständerna hade sjelfva
vid 1734 års riksdag medgifvit en sak, som de nu tycktes
glömma, nemligen att en och samma plan ej passar för alla
omständigheter. Det var af det skälet, ständerna vid sin
skiljsmessa sagt sig ej vilja binda styrelsens händer med
några orubbliga föreskrifter2). De hade sjelfva under sin
sammanvaro ansett Frankrikes uppsåt så opålitligt, att de ej
velat inblanda Sverige i de pohlska rörelserna, och detta hade
efter riksdagens slut synts ännu mera orådligt. Styrelsen
hade ej afvikit från ständernas föreskrifter; det hade ej mera
funnits något skäl att afslå förnyelsen af det ryska förbundet
då tiden derför var inne och det blifvit tydligt, att en
lägligare tid måste afvaktas för verkställandet af Sveriges
häm-deplaner mot Ryssland. Det var ej genom det ryska
förbundets förnyande, som Stanislai sak fallit; den hade redan
från början varit utan stöd. Ej heller hade Ryssland genom
detta förnyande blifvit mera försäkradt om besittningen af
sina eröfringar, än det redan varit det genom en evärdelig
fredstractat; det förnyade förbundet kunde lika lätt brytas
som f denna. Och lika litet hade genom förbindelsen med
Ryssland conventiönen med Frankrike blifvit tillintetgjord,
ty ratificationen skulle ändå uteblifvit, emedan Frankrike med
sina subsidier ej kunde hafva samma ändamål, då freden med
Österrike vara nära att afslutas. Hvad Frankrikes sedermera
gjorda anbud beträffade, så hade svenska styrelsen aldrig
funnit dem uppriktiga. * i
riksdagen författade plan i anseende till vänskapens och förtrolighetens
bibehållande med Frankrike blifvit följd.” — (Copior på riksarchivet).
*) Svaret på Secr. Prop. d. 26 Sept. 1734 slöt: ”Närmare och
nogare har S. U. vid närvarande sakernas jäsning ej kunnat gå utan
fast mera flitigt undflytt att rådbinda till något så uttryckligen och
fast, att E. K. M:t måtte ega någon tvekan att efter ombyte, som ofta
i krigstider inom en månad och mindre sig yppar ingå uti närmare
förbindelse med en eller annan magt, enär det utan rikets fara för
öfverfall ske kan.” — Se i öfrigt riksrådens förklaring på ofvanciterade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
