Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Efter revolutionen. 1809—1812 - 1812 års politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NAPOLEONS EIGANTISKAPEANER. 299
vudstaden för Frankrike är det icke mera för hans rike, hvil-
ket kan hotas en gång från de båda mäktiga staterna i östra
Europa. Från stränderna af Bosforen håller han sitt svärd
utsträckt öfver Österrike och Ryssland, nog stort för att kunna
blifva betydande äfven efter en delning. Derifrån skulle han också
snart med sitt nya rikes samt Polens och sina öfriga lydlän-
ders förenade styrka utvidga sig på Österrikes bekostnad.
Redan hade han vid riksdagen i Pressburg sett framgången
af den oenighet, till hvilken han kanske medverkat, emellan
österrikiske kejsaren och ungerska ständerna. Än mindre
svårt skulle det blifva att ifrån Svarta hafvet och Donau flytta
sina gränser fram i Ryssland. Från Grekland skulle Italien,
som en gång fordom, styras. Med nöje skulle han öfvergifva
Frankrike, som han hatar. Greker, serbier och wallacher
skulle emottaga honom som en befriare och finna sig lyck-
liga genom jemförelsen med det tyranni de sluppit. Han
skulle straxt hafva inom turkiska gränsen en allierad i den
ännu icke kufvade oförskräckte Czerny Georg. Han skulle icke
bland sina nya undersåtar söder om Donau erfara de upplopp
och utbrott af missnöje, dem hans jernspira icke förmått till-
bakahålla i Frankrike och som, ehuru obetydliga och strax
qväfda, likväl erinrade honom om folkets tänkesätt och om
nödvändigheten af hans aldrig hvilande uppmärksamhet. Han
finge ändtligen en utväg att med heder komma ifrån Spanien,
dit han nu ledsnat att skicka konskriberade i kedjor och hvil-
ket land han ämnade lemna åt sitt öde.»
» Hittills var uti det tillämnade företaget intet annat än
klokt och ganska verkställbart, med förutsättande likväl af
Rysslands föregångna underkufvande. Det återstående af Na-
poleons plan fordrade -— eller fordrar, ty han har troligen
ännu icke öfvergifvit den — hela hans styrka och hela hans
lycka. Han skulle från Konstantinopel stifta ett federatift
samband med pascharna i Asien, hvilka skulle af honom mot-
taga namn af oberoende furstar, men liksom furstarna af Rhen-
förbundet egentligen ej vara annat än hans prefekter. Der-
efter i spetsen för det vesterländska Europas, Greklands, Thra-
ciens och Bosforiska konfederationens trupper, förstärkta af
ryssar och österrikare, skulle han begifva sig till Persien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
