Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 10
1889
TYPOGRAFTIDNING
UTGIFVEN AF
TYPOGRAFERNES FÖRENING I HELSINGFORS
Prenumerationspris: 1 Helsingfors 3 mk för år.
I Landsorten 3:00 .. ..
Annonser emottaga» till 30 p:ril för petit rad och ingå
biide i svenska och finska upplagan.
Lösnummerpris: 30 p:ni.
Helsingfors den 25 april
Ansvarig redaktör: A. FiHandtr.
Prenumeration ni o t tages i hufvudstaden af
ombudsmännen A tryckerierna; prenumeranter och aiinonsörer
i landsorten behagade vända sig till hr K. Nordling,
Huvudstadsbladets tryckeri (Schauman*.,
Fabians-gatan U, Helsingfors.
Färgtryck med boktryckarsnällpressar.
At’ Alexander Waldotc.
(Forts.)
2. Rosa.
|tn vacker rosafärg är Magenta eller nyrödt; denna
är dock, såsom varande ett preparat af anilin,
üm-tålig för ljus. Vid rifning af denna färg bör man
iakttaga att den tillsammans med litet fernissa först
rifves till en deg ocb sedan, då den är fullkomligt
färdig-arbetad, göres den tunnare. — Genom blandning af
zinkhvitt och karmin eller karminlaek erhålles äfven
llosa-färg; af karminen tillsättes efter behof, mer eller mindre
för mörkare eller ljusare färg. Äfven Miinchener- och
Florentinerlack egna sig till att framställa rosa, men
zinober deremot ej.
3. Blått.
Här ha vi Pariserblått, en mörk, ej synnerligt
vacker färg och Miloriblätt, äfven kalladt slålhlätt. Den
senare är ett fint preparat med angenämt utseende och
låter arbeta sig bättre och renare än pariserblått och
ultramarin. Båda färgerna kunna genom tillsats af hvitt
göras ljusare och erhålles af miloriblått och hvitt en
synnerligt vacker och liflig färg, som mycket påminner
om ultramarin. — Ultramarin fås i ljus medelljus och
mörk ton men är svår att arbeta om den icke redan vid
fabriken blifvit väl preparerad för rifning. — Vidare
finnas Indigo, Turkiskt blått, Kejsarblått m. fl.
4. Gult.
Den för enkelt färgtryck mest förekommande
färgen torde vara Kromgult. Denna fås ljus, mellanljus
och mörk. Den mellanljusa är den mest användbara.
Vidare finnas: Mineralgult, ljust och mörkt, Ockra ljus
och mörk, Terra di Siena, stötande i brunt, Kadmiumgidt,
Gul lack och Neapelgult samt Orange med dess
blandningar: Kromorange, Orange Terra di Siena, Orangemönja,
Mineralorange och Itausc/igult.
Förmedelst kromgult kan man frambringa
åtskilliga nyanser i orange och gult om man till exempel
blandar 3 delar ljust eller mellanljust kromgult med 1
del zinober. Sätter man till denna blandning ännu ’/»
del karmin- eller cochenillelack, så blir färgen lifligare.
— 1 del kromgult, mellansort eller mörkt, tillsammans
med 3 delar zinkhvitt gör Halmgult; 2 delar kromgult
och ’/2 del geraniumlack ger Chaniois. Genom att
använda ockra i stallet för kromgult erhålles äfven chamois.
5. Grönt.
Sidengrönt är den mest användbara gröna färgen:
denna kan erhållas mörk, mellanljus och ljus och
åstadkommes med densamma ett rent och vackert tryck.
Genom tillsats af gult eller hvitt kan man erhålla många
variationer af denna färg. — Kromgrönt är ej så
användbart, emedan det för det mesta är dåligt prepareradt. —
Vidare finnas Brillantgrånt, Kejsargrönt och Nygrönt, men
dessa äro icke ljusäkta.
För att sjelf åstadkomma gröna färger genom
blandningar använder man miloriblått tillsammans med
kromgult, kadmiumgult eller också gult lack. Man kan vid
blandningen efter behag få den gröna färgen i många
nyanser, beroende på mängden af de olika färgsorterna.
Ljusgrönt erhålles, genom blandning med hvarandra, af
miloriblått (’/2 del), hvitt (7, d.) och ljust kromgult (2’/2
d.); Majgrönt af miloriblått (®/8 d.), hvitt (’/4) och ljust
kromgult (3’/2)- Ryskt grönt af miloriblått (l/j), ljust
kromgult (3), svart (3/4) och hvitt (l/4); Sjögrönt af mörkt
kromgult (2), hvitt (l/4) och miloriblått (V’/t).
6. Brunt.
Bruna färger finnas i flere olika varieteter, såsom:
Umbrunt, Fotograßbrunt, Mahognybrunt, Japanesiskt brunt,
Van-dyk-brunt, Sephiabrunt, Sammetbrunt, m. fl. Såsom i
rödt öfvergående bruna färger kunna de mycket
användbara rödbruna /«<-i’tärgerna betraktas; dessa kunna äfven
genom tillsats af svart lätt fås mörkare. Fotograßbrunt
i dess olika nyanser är för närvarande mycket omtyckt.
Bruna färger kan man efter behag sjelf åstadkomma
genom sammanblandning af åtskilliga andra. En vacker
brun färg fås genom sammansättning af geraniumlack
eller zinober med svart; sätter man dertill något
kromgult, erhåller man det för så många arbeten användbara
Sephiabrunt. — Olivbrunt erhåller man genom blandning
af ljust kromgult (l’/a), svart (’/2) och zinober eller
geraniumlack (ll/a); Ljusbrunt af zinober eller
geraniumlack (1), svart (’/,) och hvitt (2’/ä); Fotograßbrunt fås
genom blandning af finaste svarta färg med mörkviolett,
Caput mortuum; denna blandning är vackrare och
varaktigare än en annan af anilin, kimrök och röd lack
åstadkommen sådan.
7. Violett.
Vi ha främst anilin i röd och blå ton.
Anilinfärgerna böra alltid rifvas med omsorg. Färgfabriken ha
med anledning af anilinfärger» as ohållbarhet mot ljus,
sträfvat efter att frambringa en violettfärg den der vore
ståndaktig och har det äfven lyckats dem. Så finnas
nu billiga och ljusäkta Violettlacker att tillgå. Den fina-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
