- Project Runeberg -  Typograftidning / 1889 /
39

(1889-1890)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 10

TYPOGRAFTIDNING



sak, får jag ödmjukast anhålla att åtalet såsom obefogad t måtte
förkastas och jag blifva ersatt för tidspillan iföljd af det
obefogade åtalet med 20 mark. Helsingfors den 10 oktober 1889.

Albin Finaiulcr.

Rätten fann den öfverklagade artikeln icke innebära
smädelse, men väl förolämpning samt dömde svaranden att böta 30
mark äfvensom att i rättegångskostnader utgifva 25 mark.

Klagandeombudet anmä r<le missnöje med utslaget.

Till redaktionen för Typograftidning.
Anhålles om plats för följande par rader i nästa n:r af
Typograftidning.

Till belysande af notisen i n:o 9 af Typograf t id ning: „Ater
har en flyttande elev mottagits, denna gång à Éufmdstadsbladets Nya
Tryckeri/•’ får jag upplysa att den "omtalade ynglingen, som är
punkterare, sedan ett halft är varit ledig, ocli då tryckeriet för
tillfället behöfde en dylik, engagerades densamme, då jag trodde mig
därmed icke gd någons ansjmlk för nära.

För Hufvudstadsbladets Nya Tucker i.

Max Koppel.

Red.s svar. Vi vilja här endast upprepa vårt tidigare
uttalande att ilyttningslystne elever ej böra mottagas, emedan sådana
ej lämpa sig för 3’rket.

— Typografemes förening i Helsingfors hade
månads-möte den 13 okt. Sedan den första frågan om prässåtalet mot
Typograftidning undanstökats, upptogs den andra frågan på
programmet om mcdlemsafgiftcrnas höjande och beslöts, att förhöjningen
skulle blifva frivillig.

Förslaget om föreningens byggnadsföretags ställande pà aktier
togs sedan till behandling"och beslöts att en komité skulle
nedsättas för att närmare bearbeta frågan. Till medlemmar i denna
komité utsågos hrr R. Ahlstedt, A. Finander, H. J. Forsström,
E. Nordling ocli J. Sigell.

Följande nya medlemmar inträdde i föreningen: Viktor
Henriksson, Max Luther, Robert Luther och Emil Wainio.

— Tära Paris-stipendiater, I detta nummer ingår den
berättelse den ene stipendiaten, lir K Tötterman, afgifvit till
föreningen om sin resa. Den andre, br E. Heino, som ämnat stanna en
tid i utlandet för att arbeta vid tryckerier därstädes, har redan
fått anställning vid kungl, hofboktryckeriet i Stuttgart.

— Tablå öfver Typografemes förenings inkomster
ock utgifter under juli—september 1889.

Debet:
Behållning från juni:

De olika fonderna deponerade i H:fors sparbank 1,428:30

Å löpande räkning i Nord. aktiebanken............967: —

Kontant i kassan........•.............272:31 2,667:61

Under juli—september ha influtit:

lnträdesafgifter af 3 nya medlemmar..............3: —

Influtna månadsafgifter.................198: — 201: —

„ från soiré- och festtillställningar..........— — 154: —

„ prenum.medel för Typograftidningarna — — 101:80

„ till byggnadsfonden....................— — 45:70

Summa — — 3,170:11

Kredit:

Musiklärarearvode............................75: —

För tryckning af Föreningens matrikel............15: —

„ en kontobok..........................................2:50

„ reparation af ett bashorn........................2: 50

„ annonser i Uusi Suometar......................3: — 98: —

„ utfärden till Fölisön..............................49: —

„ utfärden till Jollas...............• 124: 75 173: 75

Trvckningskostn. för 6 n:r af Typograftidn. 111. m. 288: 89

D:o för 4 n:r af Kirjap.lehti .... 160: —

Diverse postporto......................................460:34

Stipendium till Herr Heino............................— — 500: —

Behållning till oktober i H:fors sparbank:

„ i Grundfonden............................1.22:11

„ i Stipendiefonden........................351:97

„ i Reservfonden............................581:62

„ i Byggnadsfonden........................425:60 1,481:30

Å Löpande räkning i Nordiska aktiebanken . . . 153: \l

Kontant i kassan ............................301:

„ i Byggnadsfonden............................— ^0

„ i de öfriga fonderna..................IjM 456:72

Snmma — — 3,170:11

— Till förman för sin byggnadsfond hade
Typografemes förening i Helsingfors den 20:de dennes föranstaltat en soire
uti studenthusets stora salong. Denna var ända till trängsel
besökt och stämningen lifvad. Programmet upptog honirausik och
kvartettsång utförda af föreningsmedlemmar, en treflig berättelse
på österbottniskt bygdemål, framsagd af stud. Slotte, finsk saga,
berättad af typografen Vainio samt en violinkvartett. Samtliga
n:r mottogos ined bifall. Sist vidtog dansen som. trots trängseln,
gick med lif och lust.

— Täflan i aksidenssättning. Fredagen den 2< sept. hade
faktorsklubben sammanträde för frågan om anställande al täflan 1
aksidenssättning och beslöts att denna skulle försiggå nasta sommar.

Under vintern kan en dylik icke ske emedan tryckerierna då äro
m3’cket upptagna. 1 slutet af januari skall inbjudningen till täflan
utfärdas och manuskriptet, bestämmas. Täflingsarbetena komma att
medfölja värt blad och dess prenumeranter blifva prisdomare.

— Till arbetarerepresentant i den komité som af
senaten nedsatts för uppgörande af förslag till lag, omfattande till en
början frågan 0111 ordnandet af arbetares sjukdoms- och
otycks-fallsförsäkring, har utsetts typografen J. Pehkonen.

— Bob. Hubers (Gäst. Arvidsons) bok- och
stentryk-keri har börjat sin rörelse i gården N:o -il N. Esplanadgatan.
Vpiliga tryckarbeten såväl som ljust^ck, fotolitografi, fototypi
(zinketsning), utföras.

— En ny finskspråkig tidning skall från och med nästa
år utkomma i Helsingfors. Dess namn blir Päivälehti och bladet
skall utkomma sex gånger i veckan. Prenumerationslistor äro i
cirkulation och under dem stå namnen E. Erkko och Juhani Brofeldt.
Tidningen kommer att tryckas a hr Aug. Schaumans tryckeri.

— Suomen Kauppalehti, som hittills utgjort en
afdelning af „Keski Suoini", kommer från nästa års början, ifall ett
tillräckligt antal prenumeranter anmäler sig, att utgifvas som skild
tidning en gång i veckan.

— Nytt tidningsföretag i Wiborg. Angående
uppsättandet af en 113’ svenskspråkig tidning i Wiborg, berättar Ö.F.att
det påtänkta* bladet kommer att bli ett annonsblad utgifvet af
bokhandlaren J. t’. Lagerspetx..

— Tryckeriutvidgning. Hr Lagerspetz i Wiborg har för
afsikt att utvidga sin hittills bedrifna accidenstryckeriaffär
hvadan boktryckeriernas antal i Wiborg inom kort sko 11 ökas med ett
fjärde sådant.

— En Augsburger dubbelpräss är numera inköpt af
Tammerfors Boktryckeriaktiebolag. Man håller som bäst på att
uppställa densamma. Den har några år tidigare tjänstgjort vid
Finska Litteratursällskapets tryckeri härstädes.

— Ny bokhandel. Bokhandlaren L. Holmberg har
erhållit tillstånd att öppna och drifva bokhandel i Wörå socken.

— Ett olycksfall inträffade den 17 d:s å F. Tilgmanns
tryk-keri, där en tryckarlärling, Emil Svan, fick sin högra arm krossad
i satinermaskinen. Arbetarne vid hr Tilgmanns tryckeri äro
olycks-fallsförsäkrade.

Vid Stockholms Typografiska förenings
sammanträde den 5:te dennes föredrogs en skrifvelse, om upplåtande af
föreningens lokal för den nybildade Typograliska
Arendsförenin-gens sammanträden, med vilkor att denna själf bekostar
lyshA.ll-ningen. Denna anhållan blef beviljad. Till sångledare efter
direktör A. Edgren valdes direktör Ë. Åkerberg. — vid företaget
val af ledamöter i reservfondskomirén utsågos hrr A. R. F. Brun,
S. Isaacsson. L. Lindgren och C. G. Carlstedt samt till deras
suppleanter hrr V. Isaksson ocli H. Malmqvist.

— Dödsfall. Den 25 sistlidne juli afled i Leipzig i en
ålder af det närmaste 63 år Bernhard Rudolf Giesecke, innehafvare af
den betydande stilgjuterifirman J. G. Schelter & Giesecke. Den
nu aflidne hade. jämte sin broder Karl Wilhelm mottagit
gjuteriet vid sin faders, Christoph Friedrich Gieseckes död år 1850 ocli
utvecklat detsamma till ett af världens största. Sålunda ökades
etablissementet med nya värksamhetsgrenar, såsom maskinfabrik,
mekanisk värkstad, galvanoplastisk anstalt, stereotypi,
messings-liniefabrik ra. ra. Redan i flere är har ett antal af öfver 300
arbetare sysselsatts vid fabriken. Den aflidnes son Georg, sora redan
1876 öfvertog den tekniska ledningen inom affären och som också
mycket arbetat på dess utveckling, kommer nu att fortsätta i sina
fäders spår.

— Fonograf en i prilssens tjänst. Ett exemplar af
Edisons n3’a fonograf förevisades den 9 d:s å National-Zeitungs bjTå i
Berlin. Vid detta tillfälle gjordes för första gången i Tyskland ett
försök att utröna apparatens praktiska användbarhet. Det gälde att
fastställa, om det var möjligt att tala en notis in i fonografen och
därpå låta sätta den direkt efter apparatens diktamen. Försöket
tyekades på det mest glänsande sätt. Så väl redaktören sora sättaren
voro fullkomligt nybörjare i konsten att handliafva fonografen. Den
förre hade aldrig förr talat in i en d3Tlik anparat, den senare
aldrig ens sett en sådan. De i fonografen talade orden voro följande:

„Denna notis har tillkommit på följande sätt: Texten till
densamma än talad in i fonografen och sättaren har sedermera sä
att säga afläst dess innehåll direkt från fonografen och var på
detta sätt i stånd att sätta de ord. som dikterades för honom."

Omedelbart efter det dessa ord blifvit talade in i
fonografen, fördes apparaten till sätteriet och nedsattes där bred via en
stilkast. Sättaren förde hörluren till örat och kunde utan att förut
hafva kännedom om innehållet uppsätta det sagda efter
fonografens diktamen. En pedalinrättning & fonografen gör det möjligt
att. när som hälst afbryta valsens kringgående rörelse, så att ett.
afbrott i diktamen inträder. Tvänne trampningar med foten komma
valsen att repetera det redan sagda, och vid fotens upplyftande
fortsätter valsen sin rörelse och dikterar vidare. Följaktligen voro
här för örat alla de vilkor tillstädes, som annars uppfyllas af ögat
vid ett manuskripts läsande — man kan efter behof dröja vid eller
I höra ora enstaka ord eller satser.

KARL KRAUSE.LEIPZIG

KARL KRAUSE.LEIPZIG

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/typotid/1889/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free