- Project Runeberg -  Typograftidning / 1890 /
37

(1889-1890)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o 11

TYPOGRAFTIDNING

1890

UTGIFVES AF

TYPOGRAFERNES FÖRENING I HELSINGFORS

Prenumerationspris: I Helsingfors 3 mk fJir iir.
I landsorten å postanstaltorna .’i: 56; dl
prenumo-ration skor ho» red. Kr priset 3: 60 (korsband».

Annonser emottagas till 30 p:ni för petit rad och ingå
bådo i svenska och finska upplagan (annonsbredd:
en tredjedel af sidans).

Helsingfors den 30 September

Ansvarig redaktör: H. J. FORSSTRÖM

Prenumeration emottages 1 hufvudstaden af
ombudsmännen & tryckerierna; annonsiirer och
korsband*-prenumeranter behagade vända sig till hr J. A. Kosk,
.1. Simelli arfvingar» boktryckeri aktiebolag,
Nylandsgatan i’, Helsingfors.

LBsnummer2>r-is: iio p:ni.

Färgtryck med boktryckarsnällprässar.

Efter Alexander ’Waldoto.

{Fortsättning fr. N:o 8.)

12. Iristryck.

Under Iristryck förstår man ett flerfärgtryck, vid hvilket med
samma vals, således med ett tryck, flera färger öfvergående inom
hvarandra, såsom t. ex. regnbågsfärger. kunna påföras. Denna
tryckmetod erfordrar som första hufvudvillkor valsarnas största renlighet
samt färgernas bästa anrifning och fördelning i förhållande till
tryck-arbetets storlek.

Förfarandet vid trycket är på Jiandprässcn följande: Man
anbringar vid valsställningen, där valstapparna löpa, en nedåtriktad
ten eller hufvudlös spik, fäster sedan på fårgbordet ett par
trä-eller järnskenor, med en ränna uti: detta med ändamål att gifva
valsen, hvars båda tenar äro afsedda att löpa uti skenornas
rännor, den nödvändiga stadigheten vid fargrifningen. Dylika
skenor böra äfven fästas vid formen genom att skrufvas m bredvid
satsen ocli hafva här till ändamål att förekomma valsens afvikelser
och därigenom bringa den rätta fårgen vid hvarje påvalsning på
den rätta platsen. Genom detta förfaringssätt blir det möjligt att
trycka flera färger, jämt inom hvarandra öfvergående, med en
gångs påvalsning.

Har man nu utfördt de omnämda inrättningarna vid såväl
färgbordet som förmen, samt medels en blyertspenna på fårgbordet
utritat de skilda färgernas bredd, så stryker man medels en ren
spaktel de väl genomrifna färgerna på färgbordet sålunda, att alltid
den följande färgen något öfverskrider det utritade området,
således på ena sidan öfvergår iden andra färgen. Denna färgernas
påstrykning bör äfven ske på så sätt, att alltid den venstra sidan
är något starkare än den högra, således på den venstra sidan a mera
färg finnes än på den högra b och därigenom på sidan b synes
ljusare. På detta sätt ernås en likformigare öfvergång.

Åstadkommandet af iristryck på snällprässen är nästan lättare
än på handprässen. Man tillvägagår på följande sätt: Ungefär 1
cicero starka messings-brockar med bred fot insättas pa så sätt i
fàrgkasten, att den mellan tvänne af dem uppstående öppningen
motsvarar bredden som hvarje färg skall intaga. Då emellertid
snällprässens stora färgcylinder rör sig från den ena sidan till den
andra, bör dess rörelse inskränkas sålunda, att han behåller endast
ungefär 1 ciceros spelrum.

De väl rifna färgerna sättas nu uti de af brockarna
bildade behållare i färgkasten och inrifvas valsarna därpå försiktigt.
Genom färgcylinderns rörelser om 1 cicero åt hvardera sidan blanda
resp. „ton- färgerna sig ocli lämna, om alla valsarna äro rena, ett
ytterst snyggt och exakt tryck. Själfklart är, att äfven pä samtliga
Vifvalsar inskränkas deras sidorörelser.

13. Congrevtryck.

Oongrevtrycket är ett egendomligt trycksätt, med hvilket
uppfinnaren, engelsmannen William Congreve, år 1822 triiddo fram tör
offentligheten.

Det handlar om framställning af flerfårgstryck, som passar
precis inom hvarandra (icke på hvarandra), t. ex. etiketter, hvarvid
en guillocherad eller graverad rand omgifver en med ingraverad
stil försedd platta. Hvarje af denna etiketts tvänne delar bildar
således en platta för sig. men äro arbetade sålunda, att randplattan,
som bör vara försedd med en noggrann utskärning i midten,
omgifver den inre stilplattan. Nedanstående figurer tydliggör detta.

Yttre rand-11 11 plattan-
Inre stilplattan.

Genomskärsritning.

Tar man dessa plattor från hvarandra, invalsar dem med
skilda färger och hopsätter dem igen. så kan man fä med ett tryck
ett tvåfargadt exemplar.

Att man enligt denna metod genom insättandet af flere
plattor kan trycka flere färger, skall läsaren lätt kunna inse.

14. Bronstryck.

Vid tryck med brons eller med kulörta färger, dem man icke
anrifver utan begagnar som pulver liksom bronsen, bör man tiil
skilda brons- eller puderfärger äfven använda skilda sorters
färgtryck, så att t. ex. till guldbrons tages chromgult eller ljus-ocker
till kopparbrons ljus karminlack öller någon liknande färg, till
grönt en blandning af chromgult och pariserblått, till silfver, grått
eller ljusa blåa färger, till violett en blandning af karminlack och
miloriblått o. s. v. Alla färger som begagnas till färgtryck, böra
vara ljust anrifna; man kan t. ex. gifva guldet ett rödt skimmer, om
man använder till färgtryck karmini ack liksom vid koppar.

Till bronseringen begagnar man sig lämpligast af antingen
en mjuk pensel, hvars hår icke böra vara längre än en tum. eller
vadd; man bör akta på att man vid bronspåfüringon icke trycker
för starkt på den fuktiga färgen, då därigenom det rena pappret
lätt kan nedsmutsas. Särdeles liör man lägga vikt på torrt papper,
ty den minsta benägenhet till fukt skulle göra intäkt på tryckets
skönhet, då bronsen fastnar på hela pappersytan.

Utom pensel och vadd begagnas äfven "med förkärlek en mjuk
hartass, en bronserborste, en brönsapparat eller ock den
visserligen ganska kostsamma och därigenom endast for specialaffär
lämplig bronsermaskinen. (Forts.)

^escbcräffelse

öfver en af undertecknad, med Typografernes Förenings i Helsingfors
understöd, gjord resa till världsutställningen i Paris 1889.

(Ports, och slut från föreg, nummer.)

~^[P)en 5 Augusti reste jag från Paris via Nancy och Strassburg
7:- till Stuttgart, där iag konditionerade ett halft år. först tre
må-.<*/->! nåder på Gari. Liebich, Kgl. Ilofbuchdruckcrei samt återställde
t tiden ä Slähle & Friedels tryckeri. Arbetstiden börjar därstädes
om vintern kl. 1/a8 om morgonen, om sommaren tidigare. Frukost
ätes mellan kl. 9—91 t: middag kl. 12—l/t2] mellanmål kl. 4 också
’/i timme; kl. 7 slutas arbetet. Vid hvarje måltid drickes en flaska
öl (om penningarne forsla sä behöfver man icke heller under andra
tider sta med torr mun); icke heller fruntimren behöfva bli på
efterkälken. I början blef jag häpen öfver den myckna ölförtäringen
som här existerade ocli berättade att inom Finlands boktryckerier alla
starka drycker äro en gäng för alla förbjudna. Slagna af förvåning
frågade ae mig: nå hvad drickes där? Svagdricka kunde jag icke
öfversatta på tyska, men tör att icke framträda med denna
fattigdom, sade jag àtt där dricker man mjölk, hvarpå hos dem uppstod
ott hånskratt och de sade att mjölk är gamla käringars och kattors
dryck från hvilken ingen kraft kommer. De sade att ingen
menniska skulle hafva lust att komma till Finland, då man icke får
fortära öl på tryckerierna. Tobaksrökning under arbetstiden ser
man ingenstädes, men i dess ställe snusas det i långa banor.

I södra Sachsen göres bild- och andra utskärningar med en
liten sax; hvarje tryckare har vid sitt fönster en liten pulpet, som
är betäckt raect zink plåt, så att saxspetsarno ej kunna tränga in i
träet. På denna pulpet gör tryckaren alla sina utskärningar. Där
finnas tryckare, hvilka icke alls begagna knifvar. Undre valsarna
begagnas 7—8 månader samt äro i gång hvarje dag; emellanåt
tryckes med dem ända till half miljon uppgående upplagor, ocb
dock, då de rengöras, äro de liksom nya. Till iläggare användes
fruntimmer. På ett tryckeri arbetade öfvermaskinmästaren med
sin unga fru vid samma* präss, och väl tycktes det löpa undan.

Gebriider Kröners tryckeri, som säges vara en bland de största
i Tyskland, är belägen vid Haupstättergatan i ett ståtligt femvånings
stenhus, som till storleken är hälften af Grunervistska stenhuset i
Ifcfors. För maskinafdelningens räkning iir hela nedra och en del
af andra våningen upptagen. Prässar finnas inalles 54 stycken,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/typotid/1890/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free