- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / I. Teknikens naturvetenskapliga grunder /
619

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Temperatur - Pyrometrar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEMPERATUR. PYROMETRAR.

619

utfylla formen. Är formen för varm kan det hända att metallsmältan bringas till
kokning, varigenom hela formen kan förstöras. Vid vanligast förekommande gjutning
med brons, mässing och silver har smältan så hög temperatur att den glöder; formen bör
därför även upphettas, så att den blir glödande. Vid olika stark glödhetta utstrålar den
glödande kroppen ljus, som vid ringa hetta är mörkrött och som sedan vid stigande
temperatur ändras från ljusare rött till gult och därpå får allt vitare sken. Den vane
yrkesmannen kan genom bedömning av denna strålningsfärg avgöra när formen har en
lämplig hetta. På samma sätt bedömer den vane bessemerblåsaren, när blåsningen bör
avbrytas, och smeden när härdningstemperaturen är lagom.

Inom de keramiska industrierna, som röra sig med mörka, icke glödande ugnar
och föremål, utarbetades så småningom en del speciella långt ifrån fullkomliga
tempera-turmätningsmetoder. Genom införandet av elektriska mätningsanordningar ha dessa
dock i vår tid ersatts av synnerligen fullkomliga termometrar eller pyrometrar, som de
vanligen kallas då det gäller temperaturer över cirka 300° C. De på
strålningsegenskaper-na grundade temperaturuppskattningarna ha även i vår tid i hög grad fullkomnats och
givit upphov till s. k. strålningspyrometrar.

Wedgwoodcylindrar och Segerkäglor. Den engelske keramikern Josiah
Wedgwood (1730—1795) har genom sina tillverkningar vunnit världsrykte icke blott på grund
av sin fabriks konstnärliga insatser utan också genom den raffinerade teknik varmed en
mängd lyxföremål utfördes. Denna tekniks finesser kunna nog sägas i hög grad ha
möjliggjorts genom de ganska noggranna prövningar av ugnstemperaturen som av Wedgwood
utfördes under hans ivriga experimenterande med att av olika lersorter få fram olika
slags porslinsmassa.

Wedgwoods prövning av ugnstemperaturen skedde, enligt vad han själv beskriver
i en 1786 publicerad redogörelse, på så sätt att han lät göra en cylinderformad provkropp
av lera. Cylinderns diameter mättes före och efter bränningen uti en därtill förfärdigad
klinka. Klinkan bestod av två över en mässingsplatta spända mässingstrådar, mellan
vilka avståndet långsamt avtog från den ena ändan till den andra så som vid ett vanligt
tappmått (se fig. 115, sid. 160), ehuru avstånden här voro väsentligt större. Lercylindern
fick stå en viss tid inne i ugnen, varvid den under hettans inverkan sintrade ihop och
krympte. Krympningen mättes av skillnaden mellan cylinderns diameter före och efter
bränningen, och dess storlek var vägledande för temperaturbedömningen. Någon skala
angivande sambandet mellan krympmåttet och temperaturen torde aldrig blivit gjord,
eftersom själva temperaturen var en underordnad sak. Däremot torde Wedgwood
säkerligen haft en skala angivande det krympningsmått som motsvarade lämplig
ugns-hetta för bestämda porslinsmassor.

En för temperaturmätning mera noggrann metod att använda provkroppar angavs
1827 av engelsmannen Prinsep. Som provkroppar använde Prinsep stycken av i olika
proportioner utförda metallegeringar av guld och silver, platina och silver samt guld
och platina. Dessa olika legeringars smältpunkter gåvo därvid en till pyrometriskt
ändamål användbar skala. Liknande förslag framställdes 1885 av tysken äppolt, som
använde legeringar av koppar och tenn i olika proportioner.

Nu för tiden tillverkas av kemiska laboratoriet Seger & Cramer G. m. b. H. i Berlin
efter en av Seger år 1885 angiven princip silikatpyramider, vilka, liksom Wedgwoods
cylindrar, insättas i ugnen som provkroppar. Dessa ganska smala (basyta c:a 1 cm2),
upprättstående, c: a 5 cm höga tre- eller fyrsidiga pyramider eller käglor tillverkas i olika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:08:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/1/0631.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free