Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Användning av den elektriska strömmens värmeverkningar, av A. D. Widström - Elektriskt värme i bostaden och hushållet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
614
ANVÄNDNING AV DEN ELEKTRISKA STRÖMMENS VÄRMEVERKNINGAR.
het 4 å 5 personer. Huru antalet medlemmar per hushåll inverkar på förbrukningen,
framgår rätt tydligt av en annan undersökning, som under 1917 gjordes vid ett kanadensiskt
elektricitetsverk. Ett utdrag ur resultatet meddelas i nedanstående tabell:
Antal personer per hushåll.................................2 3 4 5 6 7 8
Antal hushåll............................................. 49 66 53 38 22 21 6
Förbrukning per hushåll och dag . 3.96 4.56 5.75 5.6 6.7 6.86 7.4
Förbrukning per person och dag............................... 1.98 1.52 1.44 1.12 1.12 0.98 0.925
De schweiziska siffrorna ligga som synes i allmänhet något lägre.
Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala har1 utfört jämförande prov över
åtgången av ved, gas och elektrisk energi för matlagning under en vecka i ett hushåll
bestående av fem vuxna och ett litet barn. Av gas förbrukades i medeltal per dag
2.87 kbm. och av elektrisk energi i en spis av modernaste slag med koklådor 5.71
kilowatttimmar eller respektive 0.52 kbm. och 1.04 kWh per dag och person. Då den senare siffran
överensstämmer med den som erhölls vid den schweiziska undersökningen, får man väl
anse, att den representerar ett gott medelvärde. Med hänvisning till det förut erhållna
värdet på gasförbrukningen kan man således antaga, att 0.44 kbm. gas i hushållet
motsvarar 1.04 kWh eller att 2.4 kilowattimmar motsvara 1 kbm. gas. Fackskolans
undersökningar resultera visserligen i ett för elektriciteten gynnsammare relationstal, men det
ovan som sannolikt angivna förhållandetalet, som är baserat på ett större
undersökningsmaterial, torde få anses tillförlitligare som medeltal betraktat.
För att finna motsvarande förhållandetal mellan elektrisk energi och ved kan man
utgå från Stockholms Gasverks förutnämnda undersökning, av vilken framgår, att 1 kbm.
björkved svarar mot 77 kbm. gas. Om man godtager detta värde, skulle således
jämförelsetalen mellan elektrisk energi å ena sidan och gas eller ved å den andra bliva: 2.4
kilowatt,-timmar och 1 kbm. gas, samt 185 kilowattimmar och 1 kbm. björkved. Vid ett gaspris av 28
öre per kbm. (Stockholm 1922) får alltså den elektriska energien kosta högst 11.7 och i
jämförelse med ved till 27.50 kr. per kbm. högst 14.9 öre per kWh, om den direkta utgiften
för elektrisk energi icke skall bli högre än kostnaderna för ved eller gas. Vid många
elektricitetsverk med tillgång på vattenkraft tillämpas redan nu sådana tariffer för
elektrisk ström till hushållsbruk, att den elektriska energien använd för detta ändamål blir
lika billig som ved och endast föga dyrare än gas. Under sådana förhållanden kan man
förvänta, att den elektriska spisen på grund av sina många företräden rätt snart i stor
utsträckning skall uttränga vedspisen på sådana ställen, där hushållen äro hänvisade till
att köpa sin ved, och där gas icke finnes.
Även med gasen kommer väl den elektriska spisen i en ej allt för långt avlägsen
framtid att kunna på allvar upptaga tävlingen. För närvarande ligga visserligen de
ekonomiska fördelarna på gasens sida, och i jämförelse med dessa tillmätas den elektriska
matlagningens speciella företräden, bl. a. den arbetsbesparing som ernås, icke den betydelse
de förtjäna. Med tiden kommer väl en riktigare uppfattning i detta avseende att tränga
sig igenom, samtidigt som den alltjämt fortskridande förbättringen av spisarnas
konstruktion kommer att ställa den elektriska spisen i ett jämförelsevis gynnsammare läge.
Konstruktionsförbättringarna ha i huvudsak gått i tvenne i viss mån skilda
riktningar, dels har man särskilj lagt an på att vinna största möjliga arbetsbesparing, dels
har vid konstruktionen tagits speciell hänsyn till de faktorer, som direkt inverka på priset
på den elektriska energien. Typiska för den förra riktningen äro de amerikanska spisarna.
1 Resultaten publicerades år 1920.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
