Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Telefoni, av H. Blomberg - Telefonstationen - Telefonväxeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELEFONSTATIONEN. TELEFONVÄXELN. 743
föreningsledningar. Hur en dylik äldre telefonstation var inrättad framgår av
fig. 803.
Ur expeditionssynpunkt var naturligtvis en sådan anordning synnerligen olämplig
och blev med den fortsatta ökningen i stationernas storlek praktiskt taget oanvändbar.
Multipelprincipen. Av enastående betydelse för telefonstationens utveckling blev
därför uppfinningen av multipelbordet,, vilken med ens möjliggjorde byggandet av
telefonstationer med bekväma kopplingsanordningar för avsevärt större antal abonnenter, än
vad förut varit fallet, och varigenom grunden till den moderna stationstekniken lades.
Multipelbordet uppfanns redan år 1879 av C. E. Scribner vid Western Electric Co i
Amerika men kom till praktisk användning först fram på 1880-talet.
Multipelprincipen är följande: Till var och en av de till stationen inkommande
abonnentledningarna hör dels en sv ars jack, dels ett flertal multipeljackar. Svarsjacken
befinner sig i en av telefonisternas s. k. svarsfält, vilket innehåller svarsjackar och
an-ropsanordningar för en del av samtliga ledningar. Till telefonisten bredvid hör en annan
del ledningar, o. s. v. stationen igenom. Varje telefonist mottager alltså anrop endast
från de abonnenter, vilka hava jackar i hennes svarsfält.
För att emellertid ett anrop skall kunna kopplas till vilken som helst av de övriga
ledningarna i stationen, finnes inom räckhåll för varje telefonist en multipeljack för
varje ledning. Dessa jackar bilda det s. k. multipelfältet eller multipeln, vilken är
gemensam för två eller tre telefonister. Varje växelbord innehåller därför ett
multipelfält och två eller tre svarsfält, d. v. s. expeditionsplatser. Varje abonnentledning är
således förd till en jack i stationens samtliga multiplar, den är vad man kallar
multiplicerad genom alla växelborden, samt slutar därefter i en svarsjack i en telefonists
svarsfält. För att ej samtidigt koppling till en abonnentledning skall äga rum i skilda
växelbord, måste multipeljackarna vara försedda med en lystringsanordning, genom vilken
telefonisterna varskos om, när ledningen är upptagen av ett samtal.
Genom multipelsystemet kunna tydligen lika många abonnentledningar inkopplas
till en station, som det går att anordna multipeljackar i växelbordet tillgängliga för en
telefonist, d. v. s. inom ett utrymme, som hon kan nå med handen.
Lokal- och centralbatterh äxlar. Genom uppkomsten av multipelborden hade man
erhållit telefonväxlar, vilka ur expeditionssynpunkt tillfredsställde trafikbehovet ett
tiotal år framåt. Det var först i mitten av 1890-talet, som ett nytt stort steg i
stations-teknikens utveckling togs, i och med att då de första telefonväxlarna för det tidigare
beskrivna centralbatterisystemet konstruerades.
De telefonanläggningar, som dessförinnan byggts, voro utförda enligt
lokalbatteri-systemet, för vars princip beträffande talöverföring och telefonapparaterna förut redogjorts.
I fråga om telefonstationen kännetecknas detta system därav, att anrop till stationen
göres, genom att abonnenten genom kringvridning av sin signalinduktor utsänder
växelström till stationen. Härigenom påverkas en med abonnentledningen förbunden
elektromagnetisk anbrdning, vanligen en s. k. anropsklaff, i växelbordet, markerande anropet
för telefonisten. På samma sätt sker markering av att samtalet är slut genom en av
ringströmmen påverkad slutsignalklaff. Dessa klaffar taga emellertid relativt stort
utrymme och begränsa alltså det antal ledningar, som kunna anslutas till ett växelbord.
Med införandet av centralbatterisystemet förenklades emellertid icke blott
telefonapparaterna, så som beskrivits i det föregående, utan möjliggjordes även en ökning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
