- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
4

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Inledning, av J. Gust. Richert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

VATTENBYGGNADER.

den kan bliva sönderslagen vid den våldsamma färden utför ett brant stup eller med
andra olyckskamrater fastna i en »bröt», där den slutligen dukar under för luftens och
vattnets angrepp. Dessa faror försvinna mer och mer sedan vattendragen börjat regleras,
men i stället resas nya hinder. Där fordom lösta floder dansat sjungande mot havet ner,
hava höga dammar bildat sjöliknande bassänger och vårflödet blivit magasinerat för
ökning av sommarens knappa vattentillgång. Timmerstockar och laxar ha svårt att
finna sig till rätta i den nya ordningen.

Timmerflottningen har således alltid varit och kommer alltid att förbliva ett
transportmedel som kräver insiktsfull ledning och ofta kostsamma ingenjörsarbeten.
Mångenstädes måste en älv regleras genom dammbyggnader, som koncentrera strömmen inom
en bestämd fåra, på andra ställen byggas kanaler och rännor förbi vattenfall och
kraftstationer, o. s. v. Den »vilda» flottningen, som kräver ett snabbt framflytande vatten,
har mer och mer börjat utbytas mot virkestransporter i stora sammanbundna »mosor»,
bogserade av motorbåtar; och där, såsom ofta är fallet, hundratusentals stockar skola
fördelas mellan många ägare, erfordras skiljestationer och andra vidlyftiga anordningar.

Flottningsintressets representanter sågo i början med ej särdeles blida ögon
vattenkraftintressets växande anspråk på delaktighet i de strömmande millionernas
avkastning. De befarade, ofta på fullgoda skäl, att den för flottningen erforderliga
vattenmängden och strömhastigheten skulle avsevärt reduceras och timmertransporten
därigenom försvåras. Men svårigheterna ha i allmänhet kunnat lösas genom vänligt
samförstånd mellan de olika intressenterna, med vattendomstolen som en faderlig och
uppfostrande rådgivare. Där konflikter uppstått har problemet blivit löst enligt principen
att i varje särskilt fall det mindre intresset får vika för det större, men att skador och
olägenheter i största möjliga mån avhjälpas eller ersättas.

När Vår Herre låter sin sol skina på hav och sjöar uppvärmas vattenytorna och
vattenånga stiger upp i luften, där den av vindarna föres ut över landet och åter
kondenseras till vatten, som under tyngdkraftens inverkan strömmar ned mot havet,
ero-derande jordskorpan och transporterande dess fragment.

I detta »vattnets eviga kretslopp i naturen» lägga vi märke till två viktiga moment,
vattnets uppfordring från en lägre nivå till en högre och dess dynamiska arbete under
dess fall från en högre nivå till en lägre.

Människorna, som från äldsta tider sökt utnyttja naturens krafter, ha visserligen
ej förmått transportera vatten genom rymden, men vi ha lyckats uppfinna enkla
mekaniska metoder att uppfordra vatten till en högre nivå. Likaså har det lyckats oss, ehuru
i försvinnande grad, att omvandla det strömmande vattnets destruktiva arbete i vad vi
benämna vattenkraft.

Vattenfallens betydelse för alstrande av drivkraft har varit insedd under många
århundraden. De första motorerna voro vattenhjul, vilka i vårt land fått vidsträckt
användning för drivning av kvarnar och sågar. På hjulets periferi äro anbragta skövlar,
till vilka vattnet inledes från en öppen ränna. Vattnets tyngd pressar skovlarna nedåt,
och hjulet bringas i rotation. Drivkraften överföres antingen direkt på maskinaxeln
eller genom någon lämplig transmission. Stora förtjänster om vattenhjulens
användning och förbättring tillkommer Christopher Polhem, »den svenska mekanikens
fader».

Dessa gamla vattenhjul, av vilka ett fåtal ännu finnes kvar, motsvara ej den
moderna teknikens anspråk. Verkningsgraden är låg, och såväl vattenmängd som fallhöjd
äro begränsade av hjulets dimensioner. Hjulets rotationshastighet är ofta otillräcklig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:04:18 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free