Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Ångskeppens vidare utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEPPSBYGGNADSKONSTENS HISTORIA.
763
Ett ännu större och snabbare skepp än något hittillsvarande har beställts av
Cunard-linjen. Det torde få över 70 000 tons deplacement, 30 knops fart och 200 000
hästkrafters maskineri samt betinga en kostnad av 90 millioner kronor (5 000 000
pund sterling). Vidare meddelas amerikanarna hava för avsikt att snart bygga två
skepp av »Leviathans» klass eller något större.
De tidigaste sjöångmaskinerna och pannorna voro oerhörda kolförbrukare,
slukande 10—12 kg kol pr hästkraft och timme. Vid nyare skeppsturbiner och moderna
pannor har man kommit ned till 0.40—0.45 kg kol pr ihk-tim eller omkring 0.5 kg kol pr
ahk-tim, således knappt en tjugondei av de första maskineriernas kolförbrukning pr
hästkrafttimme. Med utgångspunkt från bränslets värme värde (7 500 värmeenheter hos
1 kg stenkol) motsvarar likväl en hästkraft blott 0.085 kg kol pr timme. I bästa marina
ångmaskin- och ångtürbinanläggningar (inbegripet pannorna) tillgodogöres hittills såluuda
blott 15—20 % av stenkolens värmevärde, varför genom nya Uppfinningar den totala
verkningsgraden väsentligt borde kunna höjas. Av de förlorade 85—80 procenten
bortgår en stor del vid ånggenereringen (i pannor och rörledningar) och innan ångan börjar
sitt arbete i turbinerna eller kolvmaskinerna, vilkas verkningsgrad i regel numera
är mycket god, men en stor del av förlusten göres även vid ångans kondeusering
efteråt.
Bland nyare uppfinningar till förbättrande av de marina ånganläggningarnas
verkningsgrad och ekonomi må nämnas konstgjort drag i ångpannorna (slutet eldrum på
krigsskepp och Howdens forcerade drag på handelsfartyg) och ångans överhettande (tysken
Wilhelm Schmidts bekanta överhettare uppfanns på 1890-talet), vidare
lentilångma-skiner, såsom av tysken Hugo Lentz’ typ (först begagnad på fartyg år 1905). Lentz’
sjöångmaskiner av dubbelkompoündtyp hava på senaste tid fått namn, om sig att vara
mycket ekonomiska. Genom anordnande av s. k. avloppsturbinanläggningar (system
Bauer—Wach) vid kolvmaskiner har maskineriets ekonomi ytterligare förbättrats.
Mekaniska eldning sanordning ar (rörliga roster) och kolpulvereldning äro ock
betydelsefulla uppfinningar, som underlätta eldningen och minska personalbehovet vid
användande ay stenkol som bränsle. På senare år hava vidare vattenrörpannor (såsom
Bab-cock & Wilcox- och modifierade YARROW-typer) för ångtryck upp till c:a 30 atm
kommit till användning på en del större passagerarångare, varigenom bl. a. en väsentlig
minskning av maskinanläggningens totalvikt kunnat uppnås.
Ett bra begrepp om ångskeppens förbättrade totalverkningsgrad och väsentligt
minskade kolförbrukning pr framdriven viktsenhet, vid samma hastighet och lika tid, under
en 50-årsperiod erhålles genom att jämföra Cunard-linjens år 1862 byggda hjulångare
»Scotia» med samma rederis år 1913 färdiga »Andania», försedd med
kvadrüppelångma-skiner och två propellrar. Vid samma fart — 14.4 knop — behövde »Scotia», med ett
deplacement av 6 980 ton, 4 900 ihk och »Andania», vars deplacement, 19 700 ton, var
nära 3 gånger så stort, ändock ej mer än 7 224 ihk. I förra fallet framdrevs 1.43
deplace-mentton, i senare fallet 2.72, eller nära dubbelt så mycket, med 1 indikerad hästkraft,
vilken förbättring likväl delvis bör tillskrivas den ökade fartygsstorleken och därmed
proportionsvis minskat vattenmotstånd. Kolförbrukningen uppgick på »Scotia» till
1.58 kg kol pr ihk-tim och på »Andania» till c:a 0.65. Den relativa kolförbrukningen, om
vi därmed beteckna antalet kg kol pr timme och deplacementton vid samma hastighet,
hade således nedgått från l.n kg för »Scotia» till 0.24 för »Andania», d. v. s. den senares
relativa kolförbrukning var blott 22 % av den förras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
