Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Lanthushållningen och dess binäringar, av H. Juhlin Dannfelt - Åkerväxter - Sädesväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅKERVÄXTER. SÄDESVÄXTER.
71
äro eller varit bebodda av slaviska
folk, samt i Nordamerika, där den
odlas blott till grönfoder (crab-grass),
men har ingenstädes haft någon
större betydelse.
Däremot utgöra två ända till
manshöga hirsarter, negerhirs,
Pen-nisetum spicatum, och morhirs eller
durrah, Sorghum (Andropogon)
vulgäre, de afrikanska folkens
viktigaste sädesslag. Den senare arten,
som är en urgammal kulturväxtart,
odlas även i Ostindien och Kina,
där den genom sin stora
förnöjsamhet i avseende på jordmån samt
kärnans och halmens användning
till kreatursfoder spelar ungefär
samma roll som havre i
västerlandet. Av densamma odlas en
varie-tet, sockerhirs, Sorghum saccharatum,
i Kina och i senare tid i Förenta
staterna för sin sockerrika safts
skull för beredning av socker och
brännvin. I Tyskland har den även
odlats till grönfoder.
Ris tillhör ett grässläkte, Oryza, varav ett tjugutal arter förekomma vilda i Asiens
och Afrikas tropiska delar. Det vanliga riset, 0. sativa, har sedan förhistorisk tid odlats
i Kina, Ostindien och Mesopotamien. Dess odling infördes av araberna i Egypten,
Sicilien och Spanien och spred sig mot slutet av medeltiden till den norditalienska
flodslätten, där den snart började tillbakatränga veteodlingen, men emedan de sumpiga
risfälten framkallade sjukdomar, inskränktes den i städernas närhet. Av samma skäl
förbjöds risodlingen i södra Frankrike i slutet av 1700-talet. I den nordamerikanska
kolonien Syd-Carolina började risodling omkring år 1700 och tilltog hastigt i det lågt liggande
landet, där övervattning av fälten lätt kunde åstadkommas. Då vita arbetare hade svårt
att uthärda arbetet i det heta och fuktiga klimatet, bidrog risodlingens utsträckning till
negerslaveriets ökning. Sedermera har denna odling spritt sig, så att den nu intager
en viktig plats i jordbruket i alla tropiska länder och i de subtropiska, där medel värmen
uppgår till minst 20° under växttiden, som för olika sorter växlar mellan 60 och 200
dygn-
Hela världsskörden från övriga länder utom Kina beräknas till 70—90 millioner ton,
således något mindre än av vete och av majs men uppgår då Kina medräknas till
betydligt större mängd. Härav alstrar britt. Ostindien i medeltal inemot 50, Japan 14
och Indokina 10 millioner ton. Storleken av Kinas skörd är ej känd, är antagligen större
än Ostindiens, men räcker ej för landets befolkning, utan en betydlig införsel kräves för
att täcka behovet. Europas risskörd från Spanien, Italien, Frankrike och Balkanstaterna
plägar uppgå till 60 000—70 000 ton.
Fig. 73. Negerhirs.
Fig. 74. Durrah.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
