- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IX. Lanthushållning m. m. Trävaru-, textil- och beklädnadsindustri. Grafisk teknik /
424

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Garntillverkning - Spinning. Spinnmaskiner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

424

TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.

Uti sträckmaskinerna sträckes linet emellan 2 par sträckvalsar, vilkas inbördes
avstånd måste vara större än tågornas största längd. Totala sträckningen är
26-43-faldig för garn n:r 15—40 vid bearbetning av långt lin och 17—28-faldig för garn n:r
40—80 (kort lin). Emellan dessa valspar arbetar en serie nålkammar med något större
hastighet än inmatningsvalsarnas. Dessa nålkammars verksamhet kan sålunda
betraktas såsom en fortsatt häckling, i det att de icke blott sammanhålla tågorna
emellan de tämligen långt från varandra liggande valsparen utan även verka
parallelli-serande, förfinande och rengörande av tågorna. I nålsträcken och dess egendomliga
arbetssätt ligger den egentliga skillnaden emellan bomulls- och linspinning. Tänker
man sig, att de mellan bakre och främre valsparen befintliga tågorna ej hållas tillbaka
av nålkammarna, skulle de med större hastighet gående, längre tågorna draga med sig
de närliggande, fullkomligt fria tågorna och åstadkomma en anhopning och stukning
av de senare framför det främre valsparet. Nålstängerna äro anordnade på en ändlös
duk eller också erhålla de sin fram- och återgående rörelse genom 2 par skruvar, som
ligga parallellt med matningsriktningen och i vilkas gängor nålstängernas ändar
ingripa (skruvsträck). Stängerna hava sålunda fyrkantrörelse: uppåt, framåt, nedåt och
tillbaka. Skruvsträck användes för finare lin. Dubbleringssträckens anordning och
arbetssätt likna förberedningssträckens, dock med den skillnad, att flera sträckband
samtidigt inmatas mellan 3 matarvalsar, en liggande över och mitt emellan de 2 undre,
samt att kammarna hava finare nålar i 3 rader. Totala sträckningen i varje maskin är
12—16-faldig för n:r 80—130 samt 14—20-faldig för lägre nummer. Sträckbanden
nedföras i presskannor på vanligt sätt. Denna sträckning upprepas 1 å 2 gånger med allt
finare nålar.

Förspinningen sker med svag snodd i trostel- eller vingspinnmaskiner, försedda
med nålsträck för 12—20-faldig sträckning av banden. Slubbobinerna hava konstant
höjning och sänkning samt hava ändbrickor, enär garnets styrka medger dessas
anbringande.

Man finspinner lin antingen i torrt eller vått tillstånd. Den förra metoden
användes för grövre garn, under n:r 50 samt biångarn, den senare för finare garn. Förgarnet
genomdränkes med varmt, sällan kallt vatten (75—90° C), som uppmjukar det ännu
kvarsittande växtlimmet mellan lincellerna, varigenom en ytterligare sträckning och
förfining möjliggöres före snodden. För detta ändamål kunna antingen bobinerna vara
helt nedsänkta i vattnet, som uppvärmes med inledd ånga, eller också nedföres garnet
i vattnet och får passera genom detsamma före sträckningen. Fuktning kan även
åstadkommas genom en filtklädd, i vatten roterande vals eller genom begjutning av första
valsparet i sträckverket. Torrspunnet lingarn är grovt, starkt, ulligt och mjukt,’
våt-spunnet däremot finare, rundare, jämnare, men svagare. Det våtspunna garnet måste
omedelbart torkas.

Den första spinnmaskin med elektrisk motor för varje spindel infördes 1916 av
firman Gruschwitz, Neusalz a. O. Maskinen avsåg våtspinning av lingarn enligt
Schnei-ders vingspinningssystem för bekvämt ombyte av fyllda bobiner.

Finspinningen sker i regel på trostelmaskiner. För våtspinning har man även
använt ringspinnmaskiner. Olägenheten med rostbildning å stålringen har man sökt
övervinna genom att tillverka ringen av mässing, fosforbrons eller porslin.

Lingarn numreras vanligen enligt engelskt system med numret = antalet pasmor
om 300 yard (274.3 m) pr engelskt skålpund. Haspelns omkrets är 2 1/2 yard och en
hank = 120 varv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:20:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/9/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free