Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den religiösa partiställningen i Danmark. Af KARL GJELLERUP
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lsere» (1880) och enligt hvad man berättar är det ock ämnet
for en af handling, han som rector magnificus skrifver till
uni-versitetsprogrammet på konungens födelsedag.
Oaktadt han ännu håller fast vid »ett genom undret
be-stämdt gudsförhållande» såsom »religionens oafvisliga fordran»
och förfäktar »ett frihetslif, som blott religionen kan gifva»,
synes han dock alltjemnt blifva radikalare i sin ställning mot det
positivt dogmatiska, och hela sidor igenom skulle man kunna
tro sig läsa en fritänkare. Han häfdar vetenskapens rätt att
döma om sättet hvarpå det öfvernaturliga framträder i den
naturliga verlden, men icke att döma om det öfvernaturligas
giltighet; vetenskapen vänder sig med oundviklig kritik mot det
öfvernaturliga i gamla testamentet, och med det öfvernaturligas
yttre realitet i nya testamentet går det alldeles på samma sätt
(se Videnskabslaere sid. 273 o. f.) Han förbiser dock, att det
just är på den »udvortes realitet» det beror för de kyrkligt
troende: här är Rhodus. Härmed öfverensstämmer helt och hållet,
när håns gamla mystiska begrepp »Åndsvirkelighedi) allt mer
och mer synes närma sig hvad man kallar »myt». Det skulle
ligga utanför min uppgift, att här närmare inlåta mig på denna
»Uensartetheds»-lära; den är blott en individs filosofem — dess
värre, ty det är uppenbart att, för så vidt den hade vunnit
erkännande, kunde den hafva varit en fruktbärande utgångspunkt
för ett öfvergångsparti, ett slags spekulativ rationalism, såsom
en lära som i hög“ grad påminner om teorien om den dubbla
sanningen, den filosofiska och den teologiska, i skolastikens
upp-lösningstid. Om den hade bildat en skola, så skulle denna skola
hafva kunnat omfatta en hel skala af olika blandningar af det
religiösa och det vetenskapliga elementet, ända ifrån en innerlig,
om än jemförelsevis föga dogmatisk religiositet utan stark
anslutning, men också alldeles utan misstro till den fria
vetenskapen — och intill en radikal vetenskaplig tankegång med ett
minimum af positiv religion, och denna skala skulle således hafva
kunnat utgöra en förbindelse mellan de två motsatta lägren.
Men, som sagdt, professor Nielsen står temligen ensam i denna
uppfattning.
En annan fältherre utan här är cand. theol. A. C. Larsen;
han representerar ett intressant fenomen, nämligen den egentliga
rationalismen, som vi icke hafva. I slutet af århundradet och
i början af detta hade den gamla tyska rationalismen i sin yt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
