Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ”Parlamentariska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väl har åtskilligt a&lagits, men om en »kampministér» suttit
vid styret, skalle ännu mer afslagits — alltså är vår
nuvarande konselj en parlamentarisk konselj. Ja bevars, men då
får man också anse skapad en alldeles ny parlamentarism, som
icke kan fa lämpligare namn än negativ parlamentarism.
För öfrigt grundar sig det antagandet, att om en annan
kon-selj förefunnits, så skulle allvarsamma saker hafva inträffat,
på en obevisad hypotes, nämligen att landfcmannapartiet
ovil-körligen skulle kunnat presentera sig såsom majoritet. Detta
parti har icke alltid kunnat det ens nu, utan det har till
och med i frågor; der det haft regeringen på sin sida,
stannat i minoriteten. Så skedde t. ex. vid beräkningen af
jernvägstrafikmedlen, en beräkning af hvilken man dock i
landtmannalägret gjorde så mycket väsen, och samma
fata-litet hade kunnat hända partiet i andra frågor, om det stått
gent emot en energisk regering. f
Men om man får tro Dagens Nyheter, så skulle, grefve
Posse sjelf nöja sig med ännu mindre och hålla före, att
parlamentarism redan förefinnes, »då statsmakterna tala
ärligt med hvarandra». Godt — det är då på ärligheten, som
parlamentarismen baserar sig, men sådan kan ju finnas utan
att derför någon särdeles stor innerlighet förefinnes mellan
regeringen och representationen. Man kan ju »ärligt» säga,
att man icke kan tåla hvarandra, och skapar detta
parlamentarism, då har i förhållande till landtmannapartiet
ingen varit större än statsrådet Bergström i tiden var. —
Emellertid synes det vara litet kinkigt på den
parlamentariska sidan att komma rätt på det klara med, hvad som
parlamentarismen egentligen är. En säger så och den
andre så, och den ena versionen är icke lik den andra. Men
det är icke allenast parlamentariska expektorationer,
hvarmed man nu roar sig, utan med rena rättsfilosofiska. Det
är en bekant sak, att Montesquieu delade makten i staten
mellan en styrande, en lagstiftande och en dömande makt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
