- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1881 /
95

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vår djerfvaste samtida

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vår djerfvaste samtida.



Ehuru vi i v, allmänhet icke befatta oss med
literatur-anmälningar, anse vi oss dock böra göra ett undantag, då
ett arbete föreligger af den beskaffenhet som Inledning till
samhäll slär an. Af Herbert Sjpencer. Öfversättning af Victor
Pfeiff (Stockholm 1880—81, A. W. Björcks förlag). Först
dock några notiser om den till sina lefnadsomständighefer
säkert för flertalet af våra läsare föga kände, fastän till
namnet mycket ryktbare författaren.

Herbert Spencer föddes i Derby den 27 April 1820.
Han härstammar från en slägt af pedagoger, i det att både
hans fader, farfader och farbröder hafva verkat såsom
lärare. Han har skrifvit en bok om uppfostran*, hvilken
några anse som »teoretisk», men den var framsprungen ur
erfarenheten, ty den metod han framställer har till en stor
del blifvit använd på honom sjelf.

Under en period af Spencers barndom, då han vistades
borta från hemmet, anfördes klagomål öfver hans visade
olydnad. Sjelf måste han dock vid mognare år ha funnitr
att denna böjelse att följa sitt eget hufvud mäktigt bidragit
att hos honom utveckla den sjelfständighet och
karaktersfast-hét — måhända äfven motsägelsebegär — som hos honom
finnas i hög grad och på hvilka egenskaper han sätter stort
värde. Han ifrar alltså för att ej denna
sjelfständighets-känsla må kufvas hos barnen. Så säger han t. ex. i nyss
nämnda arbete:

»Blif ej förargad öfver att edra barn veta ganska
be-stämdt hvad de vilja. Den frie engelske gossen blir den

* Utgifven i svensk bearbetning af K. von Kock (1879).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 19 12:23:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1881/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free