Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - En fråga för dagen: Klassicitet eller modern bildning - 2. De klassiska språken och skolan, af Isidor Flodström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfven i fråga om uppfostran. Den uppfostran, som är af
största värde för vinnande af kunskap, måste på samma
gång vara af största värde för själskrafternas uppöfning.
Låtom oss se, huru detta kan ’bevisas.
Den förkärlek för språkstudier, hvilken utgör ett så
framstående drag i vårt vanliga uppfostringssystem, söker
gifva skäl för sig bland annat med det påståendet, att
minnet genom dem stärkes, och man anser, att detta är ett
företräde, som är särskildt utmärkande för sådana studier.
Men verkliga förhållandet är, att vetenskaperna erbjuda ett
mycket vidsträcktare fält för minnets öfning. Det är ingen
lätt sak att komma ihåg allting, som angår vårt solsystem,
och ännu svårare är det att minnas allt som man utforskat
rörande vintergatans sammansättning. Antalet af kända
sammansatta ämnen, till hvilket den kemiska forskningen
med hvarje dag lägger nya, är så stort att få kunna
uppräkna dem utom de lärde; och att minnas alla dessa
ämnens atomistiska sammansättning och frändskapsförhållanden
är knappast möjligt utan att göra kemien till sitt
lifsstu-dium. I den stora mångfald af företeelser, som jordskorpan
har att uppvisa, och i den ännu större mångfald, som studiet
af de i densamma inneslutna försteningarna erbjuder, finnes
ett material, som det kostar den geologiske forskaren åratal
af träget arbete att göra sig till herre öfver. Hvarje
af-delning af fysiken’— ljudet, värmet, ljuset, elektriciteten —
inbegriper fakta, talrika nog att förskräcka hvar och en som
vill lära sig dem . alla. Och gå vi till de organiska
vetenskaperna, skola vi se ännu större fordringar ställas på
minnet. Tänka vi endast på mennisko-anatomien, så är
summan af detaljer så stor, att den unge läkaren vanligen
be-höfver repetera ett halft dussin gånger innan det sitter qvar.
Antalet af växtarter, som ’botanisterna. åtskilja, uppgår till
omkring 320,000, under det att de olika former af
anima-liskt lif, hvarmed zoologen har att göra, beräknas till ett
ungefärligt antal af 2,000,000. Så väldig är den massa af
fakta, som vetenskapens män hafva framför sig, att de en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
