Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Medaljonger och statyetter. Två samtida, af A. F. Åkerberg - 2. Karl Marx
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från början den ledande själen i detta samfund, som genom
den del det hade i en mängd arbetsinställningar i stor skala
i olika länder, och genom den del det misstänktes hafva i
det parisiska kommunupproret, det spanska
kantonalsistuppro-ret m. fl. omstörtningsförsök ådrog sig ett så våldsamt hat
å de egendomshafvande klassernas och en så ihärdig
förföljelse å regeringarnas sida. Men under år 1872 visade
sig en splittring, och förbundet delade sig i tvänne skilda
partier, centralisterna (Marx’ anhängare) och federatistema. *
Sedan dess kan Internationalen såsom samfund faktiskt
anses upplöst. Marx’ personlighet var icke heller särdeles
egnad att blidka och återförena söndrade sinnen. I
motsats till Louis Blancs blida och vänliga väsende var Marx
sluten, sträf och befallande, hans uppträdande och ton
bittert polemiska. Under de senaste åren hörde man
ej-mycket talas om Marx. Han afled i Mars detta år.
Nationalekonomerna af den liberala skolan sökte länge
tiga ihjäl Marx’ “Das Kapital“. Men skriftställare sådana
som A. Schäffle och E. Laveleye* hafva erkänt denna bok
som ett vigtigt inlägg i den sociala frågan. Schäffle har
med erkännande af arbetets förtjenster kritiserat det i
åtskilliga punkter och särskildt sökt visa ohållbarheten af det
sätt, hvarpå Marx vill tillmäta hvars och ens del i
afkast-ningen af samhällets arbete, efter hans antal arbetstimmar,
samt föreslagit modifikationer i Marx’ teori, hvilka enligt
hans tanke skulle fylla de egentliga luckorna i densamma.
På den senaste tiden har en ny socialistisk skola uppstått
och, i synnerhet bland Frankrikes arbetare, vunnit stor
utbredning, hvilken i principen enig med Marx i fråga om
produktionsmedlens förvandling till kollektivegendom såsom
mål, tillika strängt fasthåller lagen om en gradvis
fortgående utveckling, hvilken icke medgifver några språng.
Det kan synas förvånande, att Marx, som så
af-gjordt höll på den historiska kontinuiteten och betraktade
* Laveleye torde vara känd äfven i vårt land, icke s& Schäffle,
hvarför vi nämna att han beklädt platsen af finansminister i Österrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
