Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Om »förklädnad och skyddande likhet» inom pressen. Blick på Aftonbladet förr och nu, af Scævola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
- 2 grn ma cs rn. Fo 4 £ - - 3 ESSEN
FE SÅ rna AR gg ÖRE an NR PARTI SYNAR KABA YE FRAN RR Ar
SNRA ANNISKRSD NG Er PE — =
a
672
uppsatser, äfven der dessa icke sammanfalla med våra egna
åsigter».
Det der lät ju synnerligen generöst, men hvarför man just
så blygsamt skulle sammanställa sig med verldsbladet par pré-
férence, är något svårt att förstå. Alla svenska tidningar, till
och med sådana som i sin ovärdighet aldrig ens vågat dröm-
ma om att få en redaktionsdirektör, hafva nemligen i alla tider
fullföljt detta bruk. Tydligtvis går en insändare helst till den
tidning, som förfäktar hans egna åsigter och talar till hans egna
meningsvänner; men der någon insändare af en eller annan an-
ledning velat vända sig till ett annorlunda qvalificeradt organ,
ha pressens män i alla tider och icke minst i Sverige ansett
det som ett af de oundgängligaste momenten i det fria menings-
bytet, att en sådan insändares ord, förutsatt naturligtvis att de
varit affattade i en anständig form, icke skulle undertryckas
endast på grund af den i dem nedlagda åsigten, all den stund
ju första regeln i allt meningsbyte bjuder, att hvarje åsigt får
gälla för hvad den kan, intill dess den blifvit vederlagd med
andra och bättre åsigter. Den, som i diskussionen, särskildt
den offentliga, handlar på annat sätt och helt enkelt undertryc-
ker motsidans argument, anses deremot göra sig saker till väld,
hvilket, när han sjelf är målsman för motsidans argument, blir
liktydigt med feghet. Men att, om äfven i förtäckta ordalag,
beskylla hela den öfriga svenska pressen för ett sådant hand-
lingssätt är helt enkelt oärlighet. Våra svenska pressorgan hafva
i alla tider vetat att som en regel vakta sig för detta intrång
på den yttrandefrihet, de äro angelägna att kunna häfda som
den dyrbaraste rättighet för sig sjelfva. På det sättet handla
de också fortfarande, alla — utom Aftonbladet.
Eller hvarför har man gång efter annan fått i ÅA. B:s
»breflåda» läsa uppmaningar till insändare att återhemta upp-
satser, som desse förmodligen inlemnat i hopp om den der
utlofvade efterföljelsen af det engelska verldsbladets mera fördoms-
fria traditioner? Eller kan väl hr redaktionsdirektören ens lägga
handen på hjertat och försäkra, att icke ännu många flera insända
uppsatser helt enkelt slopats, utan att ens deras återställande
satts i fråga, antagligen helt enkelt derför att man skämts för
att i den der breflådan låta verlden se, huru föga man sjelf
var benägen att lemna ordet fritt, när det icke var i alla afse-
enden till behag för en sjelf eller alla de höga vederbörande i
skilda makthafvande kretsar, till hvilkas lydiga eko man från
början varit så angelägen att göra sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
