Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Ännu en gång Svenska Akademien (beräkning af hvad akademien och dess ordboksarbete kostat svenska staten m. m.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oaktadt bristen på män med djupare insigter i svenska
språket, tyckes dock ordboksarbetet hafva under de första åren
bedrifvits med ifver. Konungen visade sig synnerligen
angelägen just i denna fråga och satt hela timmar som åhörare
vid akademiens öfverläggningar rörande ordboken. Murberg —
uppfinnaren af ordet oafbaselig — och Adlerbeth sägas hafva
inlagt stor förtjenst både medelst samlingar till ordboken och
förberedande åtgärder till dess utförande. Dernäst nämnas
Kellgren, Stenhammar, Nordin och Sjöberg, såsom de, hvilka
lemnat de rikaste bidragen.
Det synes häraf att man till en början gjorde allvar med
ordboksfrågan; och ingenting kan bättre* bpvisa, att man tänkte
högt om ordboken än Rosensteins jämte de fleste af
ledamöternas redan, vid akademiens stiftelse yttrade öfvertygelse, att
författandet af en ordbok aldrig bort lemnas åt ett samfund.
Rosenstein gjorde till och med »lifliga föreställningar mot
stiftarens beslut i denna del.» Ledamöterna åtogo sig likväl det
ansvarsfulla uppdraget, och hvarje ny ledamot har sedan otvunget
iklädt sig förpligtelsen att egna all uppmärksamhet åt detta
företag, hvilket naturligtvis blef allt mer maktpåliggande, i samma
mån som behofvet af ett sådant verk gjorde sig mera känbart.
Vid flera tillfällen har akademien i sina handlingar vidrört
denna fråga. Det uppgifves att ordboksarbetet äfven på senare
tider fortgått med oförminskad ifver. 1853 voro 127,800
språk-prof antecknade, för hvilket ändamål icke allenast äldre arbeten,
som kunde lemna upplysningar till språkets historia, utan äfven
de berömdaste författare från Dalin intill våra dagar blifvit
genomgångna. Skada blott, att akademiens andel i äran af detta
mödosamma värf visar sig mindre, än mängden förmodar. Det
år nämligen känd t, att dessa språkprofsam lingar gjorts för en
obetydlig penning af akademiens amanuenser eller andra
utanför de adertons krets stående personer. Herr K. E. Kindblad
lemnar i förordet till en af honom 1854 utgifven skrift:
»Förslag till plan för ordbok öfver svenska språket» några ganska
märkliga upplysningar angående akademiens förhållande till
ordboksarbetet. Efter fyra och ett halft års verksamhet för
svenska akademiens räkning anmälde hr K. 1850 sin önskan att
dermed upphöra., och öfverlemnade derefter till akademien alla
sina samlingar,* innehållande bland annat öfver 64,000 språk-
* Mot värdet af dessa samlingar har för öfrigt en insigtsfull kritiker
inltgt en gensaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
