Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8—9 - Minnen från publicistmötet 1886 - II. I friden. Menlös betraktelse af Fingal Fingalson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skolbänken, gaf sina perser efter en for dem tillstäld
bankett, det’ löftet nämligen att de skulle hvar dag ia lefva
lika kräsligt. Erfarenheten har ju nu lärt oss, att enighet
ger icke blott styrka, utan äfven—festliga frukostmiddagar.
Och hurudana sedan!
Sällan har väl någon ledande artikel i en tidning väckt
sa odelad tillfredsställelse som den ledare, den »menu», de
fyra värdarne gemensamt utarbetat och hvars innehåll
publicistmötets medlemmar voro i tillfälle att i bokstaflig
mening inhemta. Denna ledare har ock den oskattbara
förtjen-sten att vara kort, men så mycket mustigare. Den lydde
sålunda:
• Saumon aux épinards.
Filet de bœuf, Jardinière.
Chaudfroid de gélinotte aux foie gras.
Poulet rôti, Salade.
Fraises à la crème frappée.
Fromage.
Dessert.
Författarue hade ock haft den omsorgen att for den
slutliga publikationen och gratisdistributionen lemua sitt
opus i händerna på den snart sagdt verldsbekanta
David-sonska officinen på Hasselbacken, hvars blotta namn bör
vara en borgen för arbetets förträfflighet Och slutligen
hade de vid sjelfva ombrytningen tillsatt åtskilliga flytande
noter af den angenämaste beskaffenhet. *
Det är nu blott att önska, att det harmoniska
samarbete, som under så lyckliga auspicier blifvit börjadt, måtte
af dem med all flit fortsättas till heder for dem sjelfva
samt till hugnad och uppmuntran for öfriga tidningsmän i
deras släpiga lif. En något menlös önskan kanske, men
fullt upprigtig!
* Då Fingal Fingalson nämt rätternas namn vid den rikliga
måltid, hvaraf t. o. m. rektor Gödecke borde känt sig mättad, om han varit
närvarande, synes det oss som om F. F. varit alltför kortfattad i fråga
om vinerna. Der fans eljest t. ex. en vinsort lika sprittande och sjudande
som hr Struve under religionsdiskussionen i andra kammarens lokal, der
fans en annan sort lika stark som Julius Mankell i d:o d:o o. s. v. Ja,
man hade sträckt artigheten ända derliän att för hr Ernst Beckmans
räkning sågs på middagen åtminstone en karaff fluidum af samma halt
soin hans anförande i religionsfrågan.
Jlrd:s anm.
-0x5–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
