Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Till franska revolutionens hundraårsminne - Lafayettes minnesbild af Otto Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
göra sin inflytelse gällande till sin forne vapenbroders för-
mon. Ja, i engelska parlamentet höjde sig röster, som i
rättvisans namn kräfde fangens frigifvande. General Bona-
parte, som nu gick fram på sin segerbana i Italien, fick sin
regerings uppdrag att vid ett kommande fredsslut återfordra
Lafayette. Hans hotande, bestämda språk gjorde här som
i andra fall sin verkan. Den 23 sept. 1797 öppnade det
ohyggliga fängelset i Olmütz sina portar för Lafayette.
Han afreste nu med sin maka och några vänner till
Hamburg, der han fann ett vänligt mottagande; på ett i
hamnen liggande amerikanskt skepp föranstaltades till hans
ära en glänsande fest. I Frankrike hade emellertid hans
förmögenhet gått förlorad, och hans gods såldes. För till-
fallet kunde han ej dit återvända, utan lefde någon tid in-
draget i Holstein och sedermera i Holland. Först sedan
Napoleon Bonaparte blifvit förste konsul, återvände La-
fayette till Paris. I början stod han med förste konsuln i
vänlig beröring, men detta förhållande ändrade sig snart.
Napoleon sökte vinna Lafayette för sina planer och åt dem
vinna förtroende genom att förknippa dem med hans aktade
namn, men fann snart, att han missräknat sig. Lafayette
var äfven i denna nya situation sina grundsatser lika orubb-
ligt trogen.
Lafayette afslog den honom af förste konsuln erbjudna
senatorsvärdigheten, men hade någon tid ändå personlig
beröring med denne. Snart erforo dock båda, att deras
grundsatser och syften ej kunde förlikas. Då konkordatet
var i görningen, gaf Lafayette det rådet att »förklara alla
kulter oafhängiga af staten och sålunda kalla den sanna
religionsfriheten till lif.» Med en sådan ohjelplig »ideolog»
kunde man ju ej komma till rätta. Vid den allmänna folk-
omröstningen öfver konsulatet på lifstid förklarade han att
han »först då skulle rösta derför, när en konstitution an-
tagits, hvilken tryggade den borgerliga frihetens och lik-
ställighetens grundsatser.» Nu upphörde hvarje beröring
mellan frihetsmannen och militärhöfdingen. Under konsula-
tets och kejsardömets tid stod Lafayette alldeles utanför
det politiska lifvet; han lefde som privatman på landtgodset
Lagrange, den enda återstoden af hans forna stora besitt-
ningar. Här fann han länge i lyckligt familjelif en ersätt-
ning för sina utståndna lidanden samt egnade sin verksam-
het åt jordbruket och kommunala angelägenheter. Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
