Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvifvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att tro på, och det fins ingenting, som är mig så
kärt, att jag ej skulle kunna offra det.»
Det glänste till i hans ögon och han tog
ofrivilligt ett steg närmare henne. »Jag kunde vara
frestad att taga er på orden», sade han lifligt. »Ty
ingenting i verlden är mer lockande för mig än detta:
att använda mitt personliga inflytande och min
naturliga vältalighet till att vinna människor för Gud.»
»Och är inte detta just ert kall och er uppgift?»
frågade hon.
»Nej, tvärtom. Min uppgift är att stöta tillbaka,
att skrämma bort från dessa plötsliga och oförberedda
omvändelser, som endast framkallas af ett känslorus;
ty det är bättre att aldrig hafva känt Gud i sitt
hjärta än att bedraga sig själf med en half
omvändelse. »
»Om ni tänker så, förstår jag inte edra
predikningar», invände Ellinor. »Ni gör ju der alt hvad
ni kan för att väcka både hjärta och fantasi.»
»Gör jag det?» utbrast han. »Ja, jag vet, att
detta är min stora frestelse, för hvilken jag alt för
ofta dukar under. Jag ville alltid tala nyktert, lugnt,
enkelt, såsom det ensamt anstår ett så högt ämne.
Jag ville icke skymma bibelordets enkla, höga
san-ning genom banala utgjutelser af rent mänsklig
vältalighet — och. likväl — det ligger för mig något
bedårande i att se en hel människomassa bäfva och
skälfva under mina ord — att veta, att jag kan träffa
dem i deras ömtåligaste känslor, blotta för dem själfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
