Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det blef nu på en gång slut med den vackra
sommaren. Svåra stormar och regnskurar samt en
kyla i luften, som vore man i oktober månad. Hela
den rika skörden blef förstörd, rågen låg och grodde
i skylarna och kunde icke inbärgas, hvetet stod och
ruttnade på fälten, bladen sopades bort af träden och
lågo massvis och klibbade vid den våta marken,
kvällarna voro kolsvarta och själfva septembermånskenet
gick förbi utan att man en enda afton fick njuta däraf.
Det började blifva kusligt på landet, men friherrinnan
vidhöll sin plan att stanna kvar tills frukten var
inbärgad och hon fått sylta hela sitt vinterförråd. Först
i oktober återkommo de därför till Stockholm. Nu,
då friherrinnan hade litet mer tid och sinneslugn
började hon först observera på sin dotter och göra vissa
iakttagelser, som snart för hennes klarsynta blick
uppdagade hela sanningen. Hon tog henne i förhör och
fick henne att bekänna alt.
Om Aurore hade fruktat några förebråelser, fann
hon snart att hon misstagit sig. Friherrinnan
bedömde ej sådana felsteg synnerligen strängt. Hon
var själf känd för att ha haft ett par äfventyr i
yngre dar — dock först som gift — och det samma
visste man ju om mer än en af hennes
umgängesvänner. Hufvudsaken var nu blott att undvika
skandal. Aurore måste gifta sig och detta så fort som
möjligt.
Friherrinnans första tanke var att skrifva till grefve
Kagg, som ännu var kvar på sin egendom, och låta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>