Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hört nyheten, det var tydligt. Professorskan hade
naturligtvis talat om den. Och därför var det som
båda flickorna gräto. Och modern?
Han stannade och drog efter andan.
»Mamma?» frågade han blott.
De svarade ej utan drogo honom in och stängde
dörren. I tamburen kastade de sig båda gråtande
om hans hals. »Mamma?» upprepade han ännu en
gång. Han hade nu blifvit sä skroflig i halsen att
han knappt kunde tala hörbart.
»Hon är död», snyftade systrarna fram.
Han slet sig lös från dem och störtade,
snaf-vande öfver tröskeln och tumlande med kroppen, som
om han vore drucken, fram öfver golfvet och föll
tungt ned på sina knän vid moderns bädd. Här dolde
han hufvudet i händerna och det började arbeta
våldsamt i bröstet på honom.
Borta på sin vanliga stol vid fönstret åt gränden
satt Hilda tyst med händerna för ansigtet. Amalia
och Jetta omfamnade hvarandra och gräto som
hjälplösa barn, som ej visste hur de skulle kunna finna sig
till rätta i den stora, obekanta verlden utan modern.
»Hur gick det till?» kunde slutligen komministern
få fram.
»Det var i natt», började Jetta.
»I natt!» han lyfte på hufvudet. »Var det i natt?
Dog hon i natt?»
»Ja, i natt, klockan 2.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>