Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja, för hon sliter mer skodon, eft^j: hon ska
ställa för de andra, som inte kan reda sig själf.»
»Men hur mycket har. (ni eljest i lön?» frågade
fru Holmberg, vänd till denna själf.
»Det är min lön. Jag har ingenting annat»
»Men det är ju inte möjligt. Femti öre om året
i lön?»
»Ja, och så full stat förstås. Det skulle di eljest
inte ge mig än, för jag är inte mer än tre och sexti år.»
’ »Och hvad har ni att göra? Skall ni laga maten
åt alla?»
»Nej, för all del, hvar och en lagar åt sig själf,
di som bara kan vara uppe ur sängen.»
Fru Holmberg, som stått alldeles rådvill inför
dessa bedröfliga sifferuppgifter, spårade på denna
punkt med glädje en möjlighet till reform och
utbrast:
»Men det är alldeles galet. Det borde vara
gemensam matlagning för alla — det blefve ju mycket
billigare och bättre.»
»Nej, det kunde visst aldrig gå! Det kunde di
inte bli sams om, för hvar och en vill ha det på sitt
vis och på olika tider.»
Detta var ytterst nedslående och fru Holmberg,
som hade en viss dragning åt den kristna socialismen,
stod alldeles förbryllad inför denna uppenbarelse af
den trångaste individualism. När det med de
begränsade tillgångarna af aderton kronor om året
kunde finnas utrymme för så många olika tycken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
