Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
när de kommo till korsvägen, som tog af till byn,
såg hon plötsligt upp, hennes ögon fingo det mest
* bedjande, omotståndligt inställsamma uttryck, hon
tryckte sig smekande intill Lina och hviskade: »ni
vill nog hjälpa mig — ni är sä god», och med ett
par språng var hon redan ett godt stycke nere på
den mot byn brant sluttande vägen.
»Hvad ska vi nu ta oss till», utbrast Lina förskräckt.
»Ja, inte tänker jag springa efter henne», sade
Ville förargad och vek af uppåt Casa Benigno till.
En sådan olydig, illa uppfostrad flickunge. Får hon
sig nu en örfil, när hon kommer hem igen, så må
det bli hennes sak.»
Men han motsatte sig dock icke, då Lina ville
smyga sig in på en omväg, så att ej modern skulle
märka, att de kommo ensamma.
Vid aftonbordet frågade emellertid Costanza efter
henne, och den beskedliga Lina, som aldrig förr hade
ljugit i hela sitt lif, framstammade rodnande, att hon
bedt henne gå in till byn för att köpa skoband åt
henne, hon hade slitit sönder sina mellan snåren i
La Serpentina.
Costanza såg misstänksam ut, men yttrade
ingenting och strax derefter kom Carmela, så andtruten
och så röd, att det var tydligt, att hon sprungit hela
vägen.
»Hvar har du varit?» frågade hennes syster, strängt.
Carmela kastade en frågande blick på Ville och
Lina, som hade hon i deras ansigten sökt upplysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>