Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det egendomligt rödbruna, Tizianska håret, hängde i
ert pung i nacken, ögonen, aflånga, stora, rödbruna
äfven de, släpande och ändå stråliga, riktade sig
kritiskt granskande på Alie, som kände sig
égendom-ligt förringad under denna blick. Hennes
skönhets-sinne var alltid färdigt att beundra det som var
vackert, men här var det på samma gång en stolthet i
. hållning, en fulländning i toalettens minsta detaljer,
något af så utpräglad »grande dame» i hela
personligheten, att Alie tyckte sig stå inför ett väsen af annan
art än hon själf, och kände sig så imponerad, att
hon skulle velat kyssa hennes klädningsfåll, och på
samma gång så förödmjukad, att hon velat gråta öfver
sin egen ringhet jämförd med den kvinna, med hvilken
han var van att lefva i dagligt förtroligt umgänge.
Det är alltså ni, som min nevö talade om, sade
markisinnan. Ni ska vara mycket språkskicklig och
skulle ha lust att stanna i Italien — min nevö kände
visst egentligen en bror eller kusin till er — jag^vet
inte om han har sett er själf — men era släktingar
hade sagt, att de skulle gå in på att lämna er i
Italien, om de kunde finna ett godt hem åt er — var
det inte så?
Alie nickade tyst*, hon förstod att så borde det
låta. Men på samma gång kastade hon en skygg
blick på prinsessan, undrande hvad hon tänkte om
djärfheten hos den svenska flicka, på hvilken hon varit
svartsjuk. Ty att det varit svartsjuka och ej blott
fruktan att hennes svåger skulle göra en mesallians,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
