Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 A. G. Ahlqvist.
vägen !). — Johan insåg således redan nu, att striden mellan Gustaf
Vasas ättlingar kunde blifva farlig för deras arfsrätt. Huruvida
dessa strider för öfrigt i någon mon underblåstes af adeln, och
hvilken ställning deuna i allmänhet intog till bertig Carl, vilja vi
i. det följande något närmare betrakta.
För att förstå uppkomsten och utvecklingen af det hat hos
hertig Carl mot högadeln, som för den senare blef så förderflig, är
det nödvändigt att betrakta striderna mellan konung Johan och her-
tigen, äfvensom den hållning, hvilken adeln intog till de båda del-
tagarne i denna strid.
Det dröjde ej länge inan tecken till oenighet mellan Johan
och hans broder började visa sig. Redan om våren 1569 sökte
konungen att genom sina sändebud, Clas Fleming och Gustaf Baner,
förmå hertigen till en ny delning af arfvegodsen efter Gustaf Vasa.
Hertigen svarade, att ehuru det, som konungen erbjöd i vederlag,
var så godt som det, han ville erhålla af hertigen, denne dock ej
ämnade frångå fadrens testamente; konung Erik hade låtit erbjuda
mycket för samma ändamål, men förgäfves, och hertigen var ännu
mindre sinnad nu, än då, att låta förändra Gustafs testamente och
donationsbref på hertigdömet. Konungen begärde på samma gång
af hertigen en skriftlig förpligtelse, hvilken denne väl sade sig vara
villig att gifva, ehuru han tyckte, att denna begäran vittnade om
bristande förtroende; deremot ville han af konungen erhålla en
stadfästelse på hertigdömet vid samma tillfälle, som han afgaf
den äskade förpligtelsen 2). Johan försäkrade, att han ej fordrat
denna förbindelse ”af något tvifvel på hertigens broderliga kärlek
och tillgifvenhet”, men ifrån detta första missnöje kan man dock
sedan spåra en oupphörligt tillväxande ovilja mellan bröderna, som
slutligen tycktes skola utbrista i ett inbördes krig. — I allmänhet
var det i början rent ekonomiska frågor, som väckte strider mellan
, konuugen och hertigen, Den senare fordrade med otålighet Vadsbo
1) Stjernman a. st. I: 347.
3) "Svar opå the werff och ährender, som Her Claes Flemmingh och Gö-
staff Baner vtaff K. M. opålagde wore. till att förhandle medh Hans F. N.”
D. 12 Mars 1569. — H. Carls registratur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
